Kortbedrägeri innebär att bedragare kapar andra personers kortuppgifter för att ta ut pengar eller göra köp med kortet, utan innehavarens tillåtelse.

Även kallat: Card not present-bedrägeri, CNP-bedrägeri

Vad är kortbedrägerier?

Kortbedrägerier är ett av de vanligaste bedrägeribrotten och drabbar hundratusentals svenskar varje år.

Kortbedrägerier går ut på att kriminella stjäl andra personers kortuppgifter i syfte att ta ut pengar eller göra köp med det aktuella kortet.

Hur går ett kortbedrägeri till?

Ett kortbedrägeri kan gå till på flera olika sätt, men på internet inleds det ofta med ett bluffmejl eller bluff-sms.

Bedragarna som skickar dessa bluffar påstår vanligtvis att de företräder din bank, en myndighet eller ett välkänt företag. De påhittade ärendena varierar, men det kan till exempel handla om att du måste bekräfta dina kortuppgifter i din internetbank, betala en mindre avgift för en paketleverans som fastnat i tullen eller att du måste uppdatera din betaluppgifter på en streamingtjänst. Gemensamt för den här typen av bluffar är att de ofta länkar vidare till falska webbsidor och nätbutiker där du ska knappa in dina kortuppgifter. När du gör det stjäls de av bedragarna.

Bluffmejl kan även innehålla bifogade filer som bedragarna försöker lura dig öppna. Syftet är att infektera din dator med virus eller spionprogram, som sedan stjäl dina kortuppgifter när du använder ditt kort på nätet.

Kortbedrägerier på nätet kan också inledas med falska annonser och erbjudanden, men fungerar annars på liknande sätt. Se särskilt upp med fantastiska erbjudanden, olika investeringsförslag och varningar om att din dator eller telefon blivit infekterad av virus.

Ytterligare ett sätt som bedragarna använder för att lura av dig kortuppgifter är att de ringer. Lämna aldrig ut din kortuppgifter till någon som kontaktar dig. Banker, myndigheter och seriösa företag gör aldrig det. Här kan du lära dig mer om vanliga telefonbedrägerier.

På Polisens webbplats kan du läsa mer om andra tillvägagångssätt för kortbedrägerier, som skimming av magnetremsan och kopiering av kortnummer och cvv-kod.

Vad betyder Card Not Present, CNP?

Card Not Present innebär att man gör ett kontokortsköp utan det fysiska kortet. Det förkotas CNP.

Kortbedrägerier där bedragarna använder kortuppgifter de lurat till sig kallas därför även för Card Not Present-bedrägerier, eller CNP-bedrägerier.

Hur vanligt är kortbedrägerier?

Varje år drabbas hundratusentals svenskar av kortbedrägerier. År 2020 utsattes 4,1 procent av Sveriges befolkning (16-84 år) för kortbedrägeri, enligt den årliga Nationella Trygghetsundersökningen som genomförs av Brottsförebyggande Rådet, BRÅ.

Omräknat till antal utsatta personer i befolkningen skulle det motsvara 334 000 personer.

Kan man få tillbaka pengar efter kortbedrägerier?

Att få tillbaka pengar som man förlorat på grund av ett kortbedrägeri är tyvärr liten, men det går ibland.

Om du drabbas av ett kortbedrägeri ska du så snabbt som möjligt kontakta din bank för att spärra kortet du använt. Rädda pengarna först! Efter det ska du polisanmäla och få ett så kallat K-nummer. Kontakta därefter banken igen och ange K-numret för att ta ärendet vidare.

Så skyddar du dig från kortbedrägerier

Här är några tips på hur du kan minimera risken att drabbas av kortbedrägerier på nätet:

• Undvik att klicka på länkar i mejl och meddelanden.
• Lägg på om någon ringer och av någon anledning vill att du ska dela dina kortuppgifter.  
• Klicka inte på misstänkta annonser.
• Sök efter omdömen om du vill handla från en nätbutik som du inte har handlat från förut. 
• Spara inte dina kortuppgifter i webbläsaren eller nätbutiker.
• Ha inte för mycket pengar på kortet som du betalar med på nätet. För över pengar när du ska handla.