Internets klimatpåverkan har blivit en alltmer aktuell fråga. Digitaliseringen kan hjälpa oss till ett mer hållbart samhälle, men hur påverkar internetanvändningen miljö och klimat? Och hur kan du minska ditt avtryck?
Internet och digitaliseringen är en stor del av vårt dagliga liv. Nästan alla svenskar använder internet och globalt sett tillbringar drygt fem miljarder internetanvändare över sex timmar per dag online i genomsnitt. Vi slöskrollar och umgås med våra vänner på sociala medier. Vi bokar vårdbesök, vi sköter våra bankärenden i internetbanken, vi har videomöten på jobbet och vi strömmar musik och film på vår fritid.
Digitaliseringen är en förutsättning för att vårt moderna samhälle ska fungera och beräknas dessutom kunna bidra till minskade globala utsläpp med upp till 20 procent till år 2050, enligt World Economic Forum. Men samtidigt som digitaliseringen har potential att minska utsläpp, främst i andra sektorer och branscher, så väntas också klimatpåverkan från själva digitaliseringen öka.
– Vi behöver använda digitaliseringens enorma potential för att lösa samhällsproblem och bidra till ett mer hållbart samhälle. Samtidigt måste vi också hantera de utmaningar som digitaliseringen skapar, säger Jan Ljungberg, professor i informatik på Göteborgs universitet.
Hur påverkas miljö och klimat av att du använder internet?
Allt vi gör på nätet påverkar miljö och klimat. Det är svårt att beräkna exakt hur stor påverkan är, men det finns uppskattningar. Enligt en rapport från EU-kommissionen står IKT-sektorn, alltså Informations- och kommunikationsteknik, för mellan 2 och 4 procent av de globala koldioxidutsläppen. Enligt EU-kommissionen är det en av de sektorer som ökar snabbast när det gäller utsläpp av koldioxid.
Det sägs ofta att IKT-sektorn genererar mer utsläpp än vad flyget gör, men det påståendet har ifrågasatts, bland annat i en artikel på Voister, en nyhetssajt för IT-branschen. En anledning till de olika uppfattningarna är att det beror på vad man tar med i beräkningarna. För flyget kan man till exempel räkna med bara de direkta utsläppen från flygplanen, eller ta med utsläpp för bränsletillverkning, byggandet av flygplatser och annat.
Samma problematisering går att göra för IKT-sektorn och internetanvändningen i stort. Dels finns utsläpp som genereras av datacenter och tillverkningen av de prylar vi använder för att koppla upp oss. Samtidigt har prylar som smarta mobiltelefoner ersatt många andra saker, till exempel hemmatelefon och kamera. En faktor är också att relativt få personer reser med flygplan, men väldigt många personer tar del av internet och dess tjänster. Miljöbelastningen per resenär är alltså hög för flyget.
Mer forskning behövs om indirekta klimateffekter
En utmaning när man försöker förstå digitaliseringens klimatavtryck är att forskningen som finns idag framför allt tittar på IKT-branschens direkta klimatpåverkan utifrån dess energiförbrukning och koldioxidutsläpp. Vi vet därför inte så mycket om andra, indirekta, klimateffekter av digitaliseringen. Digitaliseringsmyndigheten, DIGG, har därför lyft behovet av att göra en bredare analys och ta in fler aspekter.
– Tidigare har det funnits en uppfattning om att digitalisering i sig alltid leder till mindre klimatavtryck än om man gör något analogt. Men när man börjar titta på totala volymer och livscykelanalyser blir frågan mer komplex. Det vi vet är att digitaliseringen i samhället kommer att öka. Därför blir det viktigt att ta in miljö- och klimateffekter i alla verksamheter och nya projekt, säger Theodor Andersson, omvärldsanalytiker på DIGG.
En viktig faktor i sammanhanget är givetvis också hur elen som behövs produceras. Fossilfria och förnyelsebara energikällor är bättre för miljö och klimat. Därför måste man också fundera på var i världen elen produceras och hur. Ett datacenter i USA har inte samma miljöavtryck som ett motsvarande center i Sverige som har en annan energimix.
Ett växande miljöproblem
Men att Internets avtryck på miljö och klimat har blivit en aktuell fråga är många överens om och det har flera orsaker. En är att fler och fler personer använder internet och att allt fler prylar kopplas upp mot nätet. Det har lett till en ökad energiförbrukning totalt sett, även om den digitala tekniken samtidigt har blivit mer energieffektiv.
Den samlade energiförbrukningen från internet växer just nu mer än elproduktionen och fortsätter den utvecklingen kommer till slut all el gå åt till att hålla nätet i gång.
Jan Ljungberg
Enligt statistiktjänsten Statista kommer antalet så kallade "smarta" uppkopplade enheter fördubblas de närmaste åren och beräknas uppgå till cirka 30 miljarder år 2030. Det finns andra uppskattningar som nämner ännu högre siffror.
– Även om en sak förbrukar lite energi så bidrar miljarder uppkopplade saker till en väldigt stor energiförbrukning. Den samlade energiförbrukningen från internet växer just nu mer än elproduktionen och fortsätter den utvecklingen kommer till slut all el gå åt till att hålla nätet i gång, säger Jan Ljungberg.
En del aktiviteter vi gör på nätet förbrukar också mer energi än andra. Ett e-postmeddelande som skickas kräver relativt lite energi, beroende på hur stor bilaga mejlet har. Andra saker är betydligt mer energikrävande; som att titta på strömmande video, nyttja olika molntjänster eller använda generativa AI-verktyg.
Några energitjuvar på nätet
Strömmande video och videomöten
Video är en allt större del av vår vardag genom filmklipp på sociala medier, strömningstjänster som Netflix och videomöten. Strömmande video är den mest energikrävande aktivitet som många privatpersoner ägnar sig åt på nätet. Cirka 65 procent av världens internettrafik består av strömmande video och användningen har ökat kraftigt de senaste åren, enligt Sandvines Global Internet Phenomenon Report 2023.
Lagring i molnet kräver mycket energi
En allt större del av våra digitala liv lagras och hanteras i molnet. Foton, videor och dokument som vi laddar upp till molnet drar energi eftersom de lagras i stora datahallar. Dessa konsumerar totalt mer än 200 terawattimmar årligen enligt, rapporten Digitaliseringens klimat- och miljöeffekter från myndigheten DIGG. Många av dessa datahallar ligger i USA där en stor andel gas och olja används som energikälla.
Bitcoin och andra kryptovalutor
Klimatavtrycket från kryptovalutor har fått ett ökat fokus. Bitcoin och andra kryptovalutor har skapats för anonyma betalningar som görs helt oberoende av stater och banker. Processen för att skapa Bitcoin sker genom så kallad utvinning och innebär förenklat att man med hjälp av datorkraft löser svåra matematiska problem. Processen är resursintensiv och har fått mycket kritik. Den globala brytningen av bitcoin förbrukade 121,13 terawattimmar elektricitet 2023, enligt University of Cambridge Bitcoin Electricity Consumption Index. Det motsvarar lika mycket som den totala elförbrukningen i hela Nederländerna under ett helt år, enligt International Energy Agency, IEA.
Läs mer I Cnets artikel How much power does crypto use? The government wants to know
Generativ AI
De beräkningar som generativ AI bygger på är mycket energikrävande, både medan modellerna tränas upp och när de används. Enligt forskningsinstitutet Rise behövdes cirka 50 GWh för att träna upp språkmodellen GPT-4 – det är ungefär två procent av den energi som alla datacenter i Sverige använder på ett år. Användningen av ChatGPT4 beräknas använda ungefär 91 GWh årligen räknat på 100 miljoner aktiva användare.
Tillverkningen av prylar genererar utsläpp
En annan orsak till digitaliseringens klimatavtryck är den snabba konsumtionen av elektronikprylar. Så mycket som 75 procent av en produkts samlade utsläpp uppstår vid själva tillverkningen enligt en rapport från EU-kommissionen.
När du till exempel köper en bärbar dator har den redan genererat 1 200 kilo restavfall och gett upphov till cirka 210 kilo utsläpp av växthusgaser, enligt beräkningar från det oberoende forskningsinstitutet IVL. Då ingår även avtrycket från utvinningen av de sällsynta jordartsmetaller som finns i mobiler och datorer. Tillverkningen av en mobiltelefon genererar cirka 86 kilo avfall.
I Sverige byter vi mobil i genomsnitt efter 1,5–2 år, enligt IVL, trots att den tekniska livslängden är betydligt längre än så. Det här konsumtionsmönstret uppmuntras också av telekomföretagens affärsmodeller för abonnemang, där man ofta erbjuds en ny telefon på avbetalning i samband med att man förnyar eller byter sitt abonnemang.
På grund av att vi köper nytt såpass ofta är elektronikskrot den snabbast växande avfallssorten i världen. År 2019 genererades drygt 53 miljoner ton elektronikskrot eller drygt 7 kilo per person enligt rapporten The Global E-waste Monitor 2020 från FN. Det motsvarar vikten av mer än 5 000 Eiffeltorn, eller nästan vikten av den kinesiska muren, varje år. Mindre än 20 procent av det globala elektronikavfallet återvinns. Dessutom ökar mängden årligt elavfall och beräknas vara närmare 74 miljoner ton år 2030.
Vad gör branschen?
Det finns ambitioner inom teknikbranschen att minska mängden elektroniskt avfall och den övergripande miljöbelastningen, till exempel genom att återvinna en större del av materialet och genom att kompensera för energiförbrukningen. Apple, ett av världens största teknikföretag, har till exempel satt som mål att alla deras produkter ska vara helt koldioxidneutrala år 2030. Det inkluderar både tillverkning, transporter och användning. Det ska bland annat ske genom investeringar i förnyelsebara energikällor och att produkterna tillverkas med en större mängd återvunnet material.
Inom EU behandlas också ett stort antal nya regler och riktlinjer inom klimatområdet. Syftet är att nå EU:s och Sveriges klimatmål om att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent till år 2030.
I april 2024 antog EU-parlamentet ett direktiv om så kallad "rätt till reparation". Det är nya regler som bland annat ställer krav på att en tillverkare ska reparera en produkt till ett rimligt pris även efter att garantin har gått ut. Reglerna ska införas i EU-länders respektive lagstiftning senast år 2026. Förhoppningen är att de nya direktiven minska elektroniskt avfall och få fler att använda sina produkter längre.
Vår elektronikkonsumtion är inte socialt hållbar
Vår elektronikkonsumtion påverkar inte bara miljö och klimat utan också människors livsförhållanden negativt. En anledning är brytningen av kobolt och andra sällsynta jordartsmetaller som används för att tillverka mobiltelefoner och datorer. Dessa metaller bryts ofta under svåra arbetsförhållanden i konfliktområden. Hälften av världens kobolt kommer från Republiken Kongo i Västafrika där Amnesty International larmat om tvångsförflyttningar av hela samhällen och brott mot mänskliga rättigheter.
Ett annat problem är att hundratusentals ton elektronikavfall varje år skeppas från EU till länder i Afrika. Uttjänta datorer och mobiltelefoner hamnar på soptippar där människor, ofta barn, tjänar pengar genom att ta hand om metallen i elektroniken. Detta sker på ett sätt som ofta utsätter dem för allvarliga hälsorisker.
Läs mer i Amnestys rapport DRC: Powering Change or Business as Usual?
Så minskar du din digitala miljö- och klimatpåverkan
Vad kan du själv göra för förändringar i din vardag för att minska miljö- och klimatavtrycket från din internetanvändning? Svaret är: en hel del. Den enskilt största effekten uppnås om du köper färre mobiler, datorer och andra digitala enheter och behåller dem du har så länge som möjligt. Helt enkelt eftersom det största klimatavtrycket uppstår vid produkternas tillverkning.
Anna Furberg forskar om digitaliseringens direkta klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv på KTH. Hon konstaterar att det finns flera saker du kan göra i vardagen för att minska ditt digitala avtryck på miljö och klimat.
– Kan du laga dina prylar och använda dem längre är det positivt för klimatet. Sedan kan det finnas svårigheter kopplat till detta. Teknik kan bli utdaterad för att tillverkaren inte uppdaterar mjukvaran så att det inte går att använda produkten längre, säger hon.
När det gäller våra aktiviteter på nätet är det framför allt strömmande video och videomöten som har störst klimatpåverkan. Forskare på amerikanska universitet visar till exempel att en timmes videokonferens kan släppa ut upp till 1000 gram koldioxid. Genom att stänga av videon och bara använda ljudet kan utsläppen minska med 96 procent.
Man måste titta på helheten i vilka beslut man tar på lång och kort sikt och se vad det leder till så att man inte lurar sig själv.
Anna Furberg
Att användarens beteende spelar stor roll bekräftar även en kanadensisk studie från 2022 där forskare tittat på klimatpåverkan kopplat till användning av digital teknik.
– Allt du gör för att minska din användning har betydelse. Du kanske kan fundera på hur mycket du använder digitala tjänster per dag och om du verkligen måste ha en högre bildkvalitet när du kollar på film, säger Anna Furberg.
Även om digitaliseringens klimatpåverkan är komplex är det viktigt att få syn på och reflektera över olika val vi gör i vardagen. Är de samlade effekterna av de beteendeförändringar vi gör positiva eller negativa totalt sett?
Vårt hållbarhetsarbete
Internetstiftelsen har ett aktivt hållbarhetsarbete för att försöka minska vår belastning på miljön samt för att medverka till ett mer socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. Här kan du läsa mer om vårt hållbarhetsarbete.
– Om du ersätter en affärsresa med ett videokonferensmöte så leder det kanske till minskat resande. Men om det innebär att du tänker: vad bra, då kan jag åka på fler semesterresor med flyg utomlands i stället, då blir ju inte nettoeffekten nödvändigtvis positiv. Man måste titta på helheten i vilka beslut man tar på lång och kort sikt och se vad det leder till så att man inte lurar sig själv, säger Anna Furberg.
Tips: Så kan du minska ditt digitala avtryck på miljö och klimat
- Använd dina teknikprylar så länge det går och återvinn dem när det är dags att byta ut dem.
- Fundera på ditt egentliga behov innan du köper nytt. Överväg om det finns alternativ som att låna av någon, köpa begagnat eller att reparera den pryl du redan använder.
- Investera i en smart kontakt som mäter energiförbrukningen. Undersök hur mycket ström din tv, spelkonsol och andra enheter använder i standby-läge. Stäng av enheter som drar mycket ström när de inte används.
- Fundera på vad i din digitala vardag som drar mycket energi och vad som är nödvändigt. Går det till exempel att minska konsumtionen av strömmande video och minska på bildkvaliteten?
