Informationspåverkan från främmande makt innebär ett allvarligt säkerhetshot mot Sverige. Men vad är informationspåverkan egentligen och vad menas med främmande makt?

Det ser ut som oskyldiga budskap i form av kommentarer om polisen, socialtjänsten eller om något politiskt parti. Men i själva verket kan det vara delar av systematiska påverkanskampanjer. Informationspåverkan kan förekomma i dataspel, på sociala medier, i tidningar eller i bilder. Målet är att skapa rädsla, oro och misstro och i förlängningen att få människor att lita mindre på det öppna demokratiska samhället.

Andreas Edevald arbetar på Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF. Myndigheten ägnar sig bland annat åt att analysera hotet från främmande makt mot Sverige. Enligt honom går det att hitta informationspåverkan från främmande makt i princip överallt.

– Det handlar om vilseledande, avsiktlig och störande information som försöker påverka människor, ändra vårt beteende och ytterst påverka våra beslut, säger Andreas Edevald.

Det handlar om vilseledande, avsiktlig och störande information som försöker påverka människor.

Andreas Edevald

Informationspåverkan, desinformation eller propaganda?

Det är lätt att blanda ihop begrepp som propaganda, desinformation och informationspåverkan. Men det finns några viktiga skillnader. Enkelt uttryckt handlar propaganda om att påverka, desinformation om att vilseleda och informationspåverkan om att en främmande makt försöker göra det systematiskt i ett annat land.

Det som skiljer informationspåverkan från vanlig propaganda eller desinformation är framför allt syftet och vem som står bakom. När det handlar om informationspåverkan är avsändaren en främmande makt, eller aktörer som agerar på uppdrag av en stat. 

Syftet är inte bara att sprida ett visst budskap. Målet är ofta att långsiktigt påverka hur människor tänker, vad de litar på och hur samhället fungerar. Det kan handla om att öka misstron mot myndigheter, förstärka konflikter mellan olika grupper, eller skapa osäkerhet kring demokratiska processer som politiska val. 

Informationspåverkan består därför sällan av en enskild lögn eller ett isolerat inlägg. Ofta är det en del av en större påverkanskampanj som består av flera olika aktiviteter. Andra delar kan vara diplomatiska och ekonomiska sanktioner, eller militära styrkedemonstrationer som ett land genomför.

Vad räknas – och räknas inte – som informationspåverkan?

All kommunikation som är utformad för att påverka räknas inte som informationspåverkan. Reklam, opinionsjournalistik och politiska kampanjer syftar också till att påverka hur vi tänker och agerar. Det är en naturlig del av ett demokratiskt samhälle. Som medborgare förväntar vi oss att denna typ av kommunikation följer vissa regler. Den ska till exempel vara baserad på korrekt information. Informationen ska också presenteras på ett sätt som gör det möjligt för människor att fatta välgrundade beslut. Och inte minst ska avsändaren vara tydlig.

När det handlar om informationspåverkan har de här reglerna satts ur spel. Då försöker främmande makt påverka opinion eller demokratiska beslut genom att dölja sitt inflytande, sprida vilseledande uppgifter eller manipulera det offentliga samtalet.

– Främmande makt vill polarisera och förstöra vår gemenskap och vårt öppna demokratiska samhälle. Ett exempel är Ryssland, vars övergripande mål är att förgifta informationslandskapet så att man inte längre vet vad man ska tro på, säger Andreas Edevald.

Informationspåverkan har med andra ord ett fientligt syfte. Men det räknas inte som en krigshandling, trots att man ibland brukar prata om informationskrigföring. Effekten kan ändå bli allvarlig. Informationspåverkan riskerar att underminera medborgarnas förtroende för viktiga samhällsinstitutioner, isolera sårbara samhällsgrupper och bidra till social och politisk polarisering.

I vissa fall kan informationspåverkan användas som ett komplement till, eller en förberedelse inför, militära krigshandlingar. Ett exempel är den informationspåverkan som Ryssland genomförde inför invasionen av Ukraina år 2022.

Du kan läsa mer om hur informationspåverkan mot ett land går till i artikeln Så genomför främmande makt informationspåverkan mot Sverige.

Vilka är främmande makt?

Vilka menar man då när man pratar om främmande makt? Jo, det kan vara både stater med fientligt syfte och enskilda aktörer som är "ideologiskt motiverade". Dessa kommer ofta från antidemokratiska eller extremistiska rörelser, som till exempel IS (Islamiska staten) eller al-Qaida. Men det kan också röra sig om individer eller grupper i civilsamhället. Dessa individer eller grupper finansieras av främmande makt för att gå deras ärenden.

Enligt Säkerhetspolisen, Säpo, är Ryssland den aktör som utgör det mest omfattande hotet mot Sverige. Ryssland är också den enda aktören i Sveriges närområde som dessutom är ett militärt hot. Även Kina och Iran pekas ut som stora säkerhetshot mot Sverige. Dessa tre stater har olika sätt att bedriva påverkan, men de vill alla vara en motpol till västvärlden och USA.

Detta betyder givetvis inte att främmande makt ligger bakom all kritik mot västvärlden och USA. Men det kan vara svårt att skilja på fientlig informationspåverkan och sund samhällsdebatt. 

Sårbarheter i samhället utnyttjas

Informationspåverkan har bäst förutsättningar att fungera när den utgår från något som redan skaver. Därför letar främmande makt efter sårbarheter, sprickor i samhället där misstro, oro eller konflikt redan finns.

3 exempel på sårbarheter som kan utnyttjas:

1. Sårbarheter i medielandskapet. Sociala medier gör det möjligt att snabbt nå många människor. Samtidigt finns det ingen som faktagranskar alla inlägg i sociala medieflöden. Individanpassade nyhetsflöden kan också bidra till att olika människor får olika uppfattning om vilka frågor som är stora i samhällsdebatten. Minskade resurser till kvalitetsjournalistik och traditionella medier är ytterligare en sårbarhet.
2. Sårbarheter i opinionsbildningen. Falska konton, botnätverk och koordinerade kampanjer kan ge intryck av att en åsikt är mer utbredd än den egentligen är. Debatten kan snabbt snedvridas genom fabricerade bevis eller provokationer.
3. Sårbarheter kopplade till individ och beteende. Människor påverkas av känslor, grupptillhörighet och tidigare uppfattningar. Informationspåverkan försöker använda de känslorna för att skapa konflikter och polarisering i samhället. Personlig information om oss på nätet kan användas för att förutsäga våra åsikter och beteenden.

Strategiska narrativ – ett kraftfullt verktyg

Informationspåverkan handlar sällan bara om enstaka påståenden. Ofta byggs budskapen in i en större berättelse – ett narrativ. Ett strategiskt narrativ är en medvetet utformad berättelse som ska få oss att tolka en händelse, en grupp eller en fråga på ett visst sätt. 

Genom att upprepa samma berättelse i olika sammanhang kan man påverka hur människor förstår världen omkring sig. Därför är strategiska narrativ ett kraftfullt verktyg i informationspåverkan.

Exempel på detta gav journalisten Maryna Vorotyntseva när hon talade på Internetstiftelsens event 2024.  Vorotnytseva var då senior expert på NATO Stratcom och lyfte hur ryska aktörer spred falska berättelser om ukrainska flyktingar i Europa.

How Russian propaganda uses local contexts in EU

Maryna Vorotnytseva, senior expert på NATO Stratcom, berättar om det strategiska narrativet som spriddes om ukrainska flyktingar. Föredraget är på engelska, men textat på svenska.

I narrativet framställdes flyktingarna som lata, otacksamma och ointresserade av att jobba. Flyktingarna ville enbart utnyttja den sociala välfärden i det land de flytt till. Syftet med narrativet var att få befolkningen i länderna som tagit emot flyktingar att misstro ukrainska flyktingar och undergräva förtroendet mellan Ukraina och andra EU-länder.

En variant på samma strategiska narrativ riktade sig främst till religiöst konservativa länder i EU. Där spred man påståendet att ukrainska kvinnor letade efter redan gifta män för att trygga sin framtid. Man påstod också att kvinnorna prostituerade sig och därmed utgjorde ett hot mot kärnfamiljen.

LVU-kampanjen – ett exempel på informationspåverkan mot Sverige

Om syftet är att nå en bred publik används stora gemensamma narrativ. Men de mest effektiva strategiska narrativen har ofta en snäv och väl definierad målgrupp. Budskapen anpassas då för att tilltala specifika grupper utifrån faktorer som ålder, utbildning eller etnicitet.

Ett tydligt exempel på hur olika narrativ kan riktas mot olika målgrupper är den så kallade LVU-kampanjen som pågick 2021–2022. Den har beskrivits som den största påverkanskampanjen riktad mot Sverige hittills. I kampanjen spreds påståenden om att svensk socialtjänst kidnappar barn från muslimska familjer. Budskapet var att LVU-lagstiftningen (Lagen om vård av unga) används på lösa och felaktiga grunder. En del av narrativet påstod också att barn som omhändertagits utsatts för psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. 

Att nationellt och lokalt möta en global desinformationskampanj

Se ett framträdande av Linda Corsvall på Socialstyrelsen som berättar om LVU-kampanjen.

Kampanjen skapade en hotbild mot Sverige. Bland annat riktades hat och hot mot svenska offentliga institutioner och enskilda socialsekreterare. Det har också förekommit uppmaningar till våld och terrorattentat.

LVU-kampanjen uppstod inte i ett vakuum. Den grundades i en känsloladdad fråga och en oro som funnits under en längre tid. Detta är ett tydligt exempel på hur påverkanskampanjer använder polariserande frågor, utnyttjar befintliga sårbarheter och vänder sig till specifika grupper för att få större genomslag.

Du kan läsa mer om hur LVU-kampanjen gick till i Försvarshögskolans rapport.

Hur kan AI användas för informationspåverkan?

Generativ AI gör det möjligt att snabbt producera övertygande text, bild och ljud i stor skala. Tekniken har också gjort det lättare för främmande makt att genomföra påverkanskampanjer.

Ett tidigt exempel kommer från Slovakien och valet 2023. I ett ljudklipp som spreds på sociala medier hördes en av huvudkandidaterna säga att han ville rigga valet. Trots att det senare framkom att klippet var AI-genererat förlorade kandidaten valet. I stället var det en mer pro-rysk kandidat som tog hem segern.

– Det exemplet visar hur sårbart ett samhälle kan vara just i en valrörelse. Det blir tyvärr ett ypperligt tillfälle om man vill försöka påverka hur ett land resonerar, tänker och vilka beslut de kommer att fatta de kommande åren, säger Andreas Edevald.

En annan risk med AI-genererad information är ett fenomen som kallas liars dividend (ungefär: lögnarens utdelning). Det betyder att man bortförklarar något man faktiskt har gjort genom att ljuga och påstå att det äkta är falskt. Det innebär att personer som avslöjas med något obekvämt kan hävda att materialet är AI-manipulerat, även när det är äkta.

Du kan läsa mer om vilka källkritiska utmaningar som AI-teknik för med sig i artikeln Så påverkar AI källkritiken på nätet.

Hur kan man skydda sig mot informationspåverkan?

Även om informationspåverkan är ett effektivt sätt att sprida misstro och oro finns det sätt att rusta sig. Om man har kunskap om yttre hot och vad som riskerar att skada det demokratiska samtalet har man också större möjlighet att känna igen informationspåverkan.

Därför ser Andreas Edevald just kunskapsspridning som ett av de viktigaste verktygen för att bygga motståndskraft hos befolkningen.

– Det kanske inte är så dystert som det ser ut. Och om vi jobbar tillsammans med de här frågorna och försöker hitta en gemensam grund att stå på oavsett vad man har för bakgrund så kan vi hitta den gemenskap vi vill ha i Sverige.