Informationspåverkan från främmande makt är ett ökande säkerhetshot mot Sverige. Men vad är informationspåverkan egentligen och vad menas med främmande makt?

Informationspåverkan kan förekomma i dataspel, på sociala medier, i tidningar eller i bilder. Det kan verka som oskyldiga budskap i form av kommentarer om polisen, socialtjänsten eller om något politiskt parti.

Men i själva verket är det en del av systematiska påverkanskampanjer med målet att skapa rädsla och oro. Man vill få människor att lita mindre på det öppna, demokratiska samhället, eller påverka politiska val.

Andreas Edevald är senior analytiker på Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF. Myndigheten ägnar sig bland annat åt att analysera hotet från främmande makt mot Sverige. Enligt honom går det att hitta informationspåverkan från främmande makt i princip överallt.

Främmande makt vill polarisera och förstöra vår gemenskap och vårt öppna demokratiska samhälle.

Andreas Edevald

– Det handlar om vilseledande, avsiktlig och störande information som försöker påverka människor, ändra vårt beteende och ytterst påverka våra beslut. Vi har till exempel sett det i samband med Nato-processen, säger Andreas Edevald.

Vad är informationspåverkan?

Vad menar man egentligen med informationspåverkan och hur skiljer det sig från propaganda och desinformation? Kort sammanfattat brukar propaganda avse politiska kampanjer som för fram en särskild agenda eller budskap. Syftet med propaganda är alltså inte att informera, utan att påverka. Därför är propaganda oftast inte saklig och brukar som regel ha en negativt laddad innebörd.

Desinformation betyder avsiktligt falsk eller vilseledande information som man sprider med ett visst syfte. Informationen behöver inte vara helt påhittad, utan kan ibland vara delvis sann. Men även om en del stämmer är den ofta utvald för att fylla ett syfte samtidigt som man bortser från annan information. Man ska inte blanda ihop desinformation med ordet misinformation. Det ordet används när man sprider felaktig information oavsiktligt och av misstag.

Informationspåverkan är när en främmande makt eller deras ombud blandar sig i en inomstatlig angelägenhet för att stötta en främmande makts agenda. Det är potentiellt skadlig kommunikation. Syftet är bland annat att skapa misstro mellan medborgare i landet och öka splittringen. Men det handlar också om att påverka opinion och demokratiska val. Informationspåverkan kan man genomföra som enskilda aktiviteter eller som en del av en större påverkanskampanj.

En påverkanskampanj består av flera aktiviteter och en av dem är informationspåverkan med hjälp av olika kommunikationsverktyg. Men andra delar kan vara diplomatiska och ekonomiska sanktioner, eller militära styrkedemonstrationer som ett land genomför.

Vilken typ av kommunikation räknas som informationspåverkan?

Men all kommunikation som är utformad för att påverka räknas inte som informationspåverkan. Några exempel är reklam och opinionsjournalistik. Det använder man för att påverka oss att köpa en viss produkt, att stötta en viss politisk kandidat eller få oss att ändra uppfattning i en viss fråga. Sådan kommunikation är en naturlig del av ett demokratiskt samhälle.

Men vi som medborgare förväntar oss att denna typ av kommunikation följer vissa regler. Den ska till exempel vara baserad på korrekt information. Den ska också presenteras på ett sätt som gör det möjligt för människor att fatta välgrundade beslut.

Tyvärr är det långt ifrån all kommunikation som följer dessa regler. Främmande makt kan använda Information på ett vilseledande sätt i syfte att påverka beslutsfattande. Man kan också använda information för att kontrollera det offentliga samtalet och underminera demokratiska processer. När man genomför sådan kommunikation för att öka sitt eget inflytande, då kallas det informationspåverkan.

– Främmande makt vill polarisera och förstöra vår gemenskap och vårt öppna demokratiska samhälle. Ett exempel är Ryssland, vars övergripande mål är att förgifta informationslandskapet så att man inte längre vet vad man ska tro på. Det är ett av målen de vill uppnå med otillbörlig informationspåverkan, säger Andreas Edevald.

Informationspåverkan har med andra ord ett fientligt syfte. Man definierar det ändå inte som en krigshandling, trots att man ibland brukar prata om informationskrigföring. Informationspåverkan riskerar att underminera medborgarnas förtroende för viktiga samhällsinstitutioner, isolera sårbara samhällsgrupper och bidra till social och politisk polarisering.

På så vis kan det vara ett alternativ till krigföring, eller i vissa fall en förberedelse för krigshandlingar. Ett exempel är den informationspåverkan som Ryssland genomförde inför invasionen av Ukraina. Du kan läsa mer om hur Ryssland använder informationspåverkan i artikeln Så genomför främmande makt informationspåverkan mot Sverige.

Vilka är främmande makt?

Vilka menar man då när man pratar om främmande makt? Jo, det kan vara både stater med fientligt syfte och enskilda aktörer som är "ideologiskt motiverade". Dessa kommer ofta från antidemokratiska eller extremistiska rörelser, som till exempel IS (Islamiska staten) eller AI-Qaida. Men det kan också röra sig om individer eller grupper i civilsamhället. Dessa individer eller grupper finansieras av främmande makt för att gå deras ärenden.

Den svenska säkerhetsolisen, Säpo har varnat för Ryssland som den enskilt största hotaktören. Ryssland är också den enda aktören i Sveriges närområde som dessutom är ett militärt hot. Men även Kina och Iran pekar Säpo ut som stora säkerhetshot mot Sverige.

I sin årsberättelse skriver Säpo att Ryssland, Kina och Iran alla vill vara en motpol till västvärlden. Dessa tre stater har ett gemensamt intresse av att motverka USA:s ledande ställning. Däremot använder de tre länderna olika sätt för att påverka Sverige.

Informationspåverkan utnyttjar sårbarheter i samhället

En avsändare behöver inte nödvändigtvis sympatisera med eller vara anställd av främmande makt bara för att denne uttrycker liknande åsikter. Det är ofta svårt att skilja på informationspåverkan från främmande makt och äkta inlägg i samhällsdebatten.

En anledning är att informationspåverkan ofta lånar drag från accepterade sätt att påverka människors åsikter med hjälp av kommunikation. Informationspåverkan liknar då till exempel reklam, marknadsföring och journalistik. Det kan handla om medvetna lögner och falsk information, som utformats för att likna riktiga nyheter. Informationspåverkan kan också likna äkta inlägg i en diskussion om något känsligt ämne.

Främmande makt utnyttjar också själva yttrandefriheten för att störa den offentliga debatten och styra den åt önskat håll. En stor del av detta sker idag på sociala medier. Du kan läsa mer om hur det går till i artikeln Så genomför främmande makt informationspåverkan mot Sverige.

Dessutom är främmande makt ofta bra på att identifiera och utnyttja olika sårbarheter i samhället för att genomdriva sin informationspåverkan.

Exempel på sårbarheter som man utnyttjar

Här är några sådana exempel som Myndigheten för psykologiskt försvar lyfter fram:

1. Sårbarheter i mediesystemet. Dagens digitala informationslandskap innebär flera sårbarheter som främmande makt kan utnyttja. Det handlar bland annat om individanpassade nyhetsflöden på sociala medier. En annan faktor är mindre kvalitetsjournalistik till följd av minskade annonsintäkter och en större konkurrens från alternativa nyhetskällor. Men det handlar också om att sociala medier gjort det möjligt för vem som helst att nå en stor publik. Det är på många sätt positivt – att fler röster kan göra sig hörda och delta i det demokratiska samtalet. Men möjligheten att vilseleda genom olika typer av informationspåverkan har också blivit betydligt större.
2. Sårbarheter i opinionsbildningen. I dagens digitala informationsmiljö är det lättare än någonsin att snedvrida debatten och den allmänna opinionsbildningen. Detta kan göras genom att fabricera bevis, provocera eller väcka ilska. För att göra det använder främmande makt exempelvis falska konton, botar och botnätverk.
3. Kognitiva sårbarheter. Genom psykografiska metoder kan man använda personlig information om oss på nätet för att förutsäga våra åsikter och beteenden. Det utnyttjar man för att rikta information till oss i syfte att påverka våra uppfattningar, beteenden och vårt beslutsfattande.

Informationspåverkan utformar man ofta som strategiska narrativ

Strategiska narrativ är ett viktigt begrepp att känna till för att förstå informationspåverkan bättre. Kortfattat handlar det om att informationspåverkan ofta innehåller en form av berättande. Berättelsen har man utformat för att förklara en händelse, en specifik fråga eller en grupp av människor.

När man skapar sådana berättelser med syftet att uppnå ett visst mål är de strategiska narrativ. Under Internetstiftelsens event på källkritikens dag 2024 gav Maryna Vorotnytseva exempel på hur Ryssland använder strategiska narrativ.

Maryna Vorotnytseva är senior expert på NATO Stratcom – Natos kunskapscentrum för strategisk kommunikation. Det är Natos medlemmar som finansierar centret, men det ligger utanför Natos kommandostruktur. Centret producerar årligen forskningsrapporter rörande bland annat informationskrigföring och påverkanskampanjer.

How Russian propaganda uses local contexts in EU

Maryna Vorotnytseva, senior expert på NATO Stratcom, berättar om det strategiska narrativet som spriddes om ukrainska flyktingar. Föredraget är på engelska, men textat på svenska.

Exemplet utgår från befintliga berättelser om ukrainska medborgare, främst kvinnor och barn, som flytt landet sedan Rysslands invasion 2022. Då spred man det strategiska narrativet att ukrainska flyktingar var lata, otacksamma och inte var intresserade av att jobba. Enligt narrativet ville flyktingarna enbart utnyttja den sociala välfärden i det land de flytt till.

Detta strategiska narrativ konstruerade man för att skapa polarisering. Man ville få lokalbefolkningen i länderna att misstro ukrainska flyktingar och undergräva förtroendet mellan Ukraina och andra EU-länder.

Pekar ut ukrainska kvinnor som hot mot kärnfamiljen

En variant på detta strategiska narrativ riktade sig främst till religiöst konservativa länder i EU. Där spred man påståendet att ukrainska kvinnor letade efter redan gifta män för att trygga sin framtid med. Man påstod också att kvinnorna prostituerade sig och därmed utgjorde ett hot mot kärnfamiljen.

Det finns tre olika strategiska narrativ som är vanligt förkommande i informationspåverkan från främmande makt. Andreas Edevald från Myndigheten för psykologiskt försvar förklarar hur de fungerar:

1. Konstruktiva narrativ: Det här är sanningen!
   – Det konstruktiva narrativet försöker lyfta fram noga utvalda delar av en existerande berättelse och ligger ganska nära PR och vanlig marknadsföring. Skillnaden är att det finns något slags vilseledande element bakom informationen. Det kan handla om att främmande makt försöker lyfta fram sig själv som bättre än vad man egentligen är.
2. Det nedbrytande narrativet: Det här är lögn!
   – Det nedbrytande narrativet handlar om att förhindra uppkomsten av sammanhängande narrativ, eller att trycka undan andra narrativ. Ryssland försöker till exempel visa att västvärlden och Sverige är samhällen i förfall och att ingenting fungerar här. De använder sig av riktiga händelser men sitter ihop dem i en kontext som blir missvisande.
3. Det undvikande narrativet: Titta här borta!
   – Det undvikande narrativet syftar till att avleda uppmärksamhet från en viss fråga genom att distrahera. För att uppnå detta använder man ofta humor, memes eller konspirationsteorier. Ett exempel är från den tyska valrörelsen 2021 där man i efterhand har kunnat visa att statskontrollerade eller statsnära ryska medier satte narrativet. Partiet De gröna i Tyskland förde en politik som kritiserade Tysklands beroende av rysk gas. Positionen var inte uppskattad från rysk sida och man förde därför fram ett narrativ om att de gröna ville förbjuda husdjur i Tyskland för att minska klimatpåverkan. Man försökte också smutskasta partiledaren Anna-Lena Baerbock genom att släppa en massa förfalskade pornografiska bilder av henne. Resultatet blev att De gröna tvingades debattera husdjur och pornografi istället för ett ryskt gasberoende och utrikespolitiska frågor.

Strategiska narrativ mot särskilda målgrupper

Informationspåverkan för en bred publik på samhällsnivå består vanligtvis av stora gemensamma narrativ. Men strategiska narrativ har ofta en snäv och väl definierad målgrupp. På så sätt kan de vara svåra att upptäcka för personer som inte tillhör målgruppen.

Strategiska narrativ kan man till exempel anpassa för specifika grupper utifrån faktorer som ålder, utbildning eller etnicitet. Då är budskapet utformat för att tilltala just den gruppen. 

För att nå enskilda individer använder man i stället data för att identifiera specifika personlighetsdrag, till exempel politiska preferenser och beteendemönster.

Olika narrativ i LVU-kampanjen – den största påverkanskampanjen riktad mot Sverige

LVU-kampanjen är den största påverkanskampanjen hittills mot Sverige. Tillsammans med koranbränningarna som skedde under 2022 och 2023 bedömer man att LVU-kampanjen har skapat en skarp hotbild mot Sverige.

Att nationellt och lokalt möta en global desinformationskampanj

Se ett framträdande av Linda Corsvall på Socialstyrelsen som berättar om LVU-kampanjen.

I kölvattnet av kampanjen har det också förekommit hat och hot mot svenska offentliga institutioner och enskilda socialsekreterare. Det har också förekommit uppmaningar till våld och terrorattentat.

Linda Ahlerup och Magnus Ranstorp på Försvarshögskolan har skrivit en rapport om LVU-kampanjen. Rapporten visar de olika narrativ som spridits – och sprids – om socialtjänsten. Kortfattat spred kampanjen påståendet att den svenska socialtjänsten kidnappar barn till muslimska föräldrar. Budskapet var att LVU-lagstiftningen (Lagen om vård av unga) används på lösa, felaktiga och triviala grunder. En del av narrativet påstod också att barn som omhändertas utsätts för psykiskt- fysiskt- och sexuellt våld. Man påstod också att barn till och med säljs till pedofiler.

I rapporten understryker man att kampanjen mot socialtjänsten inte uppstod i ett vakuum. Den grundades i en känsloladdad fråga och en oro som funnits under en längre tid. Detta är ett exempel på hur påverkanskampanjer använder polariserande frågor och utnyttjar befintliga sårbarheter i ett land.

Under källkritikens dag 2024 framträdde Linda Corsvall från Socialstyrelsen och berättade om kampanjen. Du kan också läsa mer om hur kampanjen gick till i rapporten om LVU-kampanjen.

Hur kan AI-utvecklingen påverka informationspåverkan?

Teknikutvecklingen inom AI gör att förmågan som främmande makt har inom flera olika områden ökar. Det skriver Säpo i sin årsberättelse för 2023/2024. Säpo menar att det redan finns exempel på hur främmande makt använder AI för att generera propaganda- och påverkansmaterial.

Andreas Edevald på Myndigheten för psykologiskt försvar berättar om ett exempel på valpåverkan som skedde med hjälp av falskt AI-genererat material. Händelsen inträffade inför valet i Slovakien hösten 2023.

Ett ljudklipp spreds på sociala medier precis under den så kallade tysta perioden, 48 timmar innan valet. I klippet hörs en av huvudkandidaterna prata med en känd slovakisk journalist och säga att han vill rigga valet. Trots att det senare framkom att det var en falsk intervju förlorade kandidaten valet. I stället var det en mer pro-rysk kandidat som tog hem segern.

– Det exemplet visar hur sårbart ett samhälle kan vara just i en valrörelse. Det blir tyvärr ett ypperligt tillfälle om man vill försöka påverka hur ett land resonerar, tänker och vilka beslut de kommer att fatta de kommande åren, säger Andreas Edevald.

Andreas Edevald lyfter också en annan risk med AI-genererad information. Man kan bortförklara något man faktiskt har gjort genom att ljuga och påstå att det äkta är falskt. Detta fenomen kallas för liars dividend (ungefär: lögnarens utdelning). Det innebär att det mesta går att skylla på AI för att friskriva sig från allt eget ansvar.

Läs mer om vilka källkritiska utmaningar som AI-teknik för med sig i artikeln Så påverkar AI källkritiken på nätet.

Hur kan man skydda sig mot informationspåverkan?

Forskning visar att personer som har kunskap om yttre hot och vad som riskerar att skada det demokratiska samhället också har en högre medvetenhet om informationspåverkan. Därför ser Andreas Edevald just kunskapsspridning som ett av de viktigaste verktygen för att bygga motståndskraft hos befolkningen.

Det viktigaste för allmänheten är att vara uppmärksam och inte låta sig själv bli en bricka i någon annans påverkanskampanj.

Andreas Edevald

– Det kanske inte är så dystert som det ser ut. Och om vi jobbar tillsammans med de här frågorna och försöker hitta en gemensam grund att stå på oavsett vad man har för bakgrund så kan vi hitta den gemenskap vi vill ha i Sverige.