Främmande makt använder sociala medier för att påverka Sverige. Genom noga planerade kampanjer försöker aktörer sprida misstro, påverka opinionen och främja sin agenda. Så här går det till.
Det finns alltid många som vill påverka vår bild av verkligheten. Det gäller speciellt i tider av krig, kris och stora omvärldshändelser. Samtidigt lever vi med en enorm mängd information och innehåll från internet och sociala medier. Det här utnyttjas av aktörer som är ute efter att påverka bilden av Sverige. För dem är sociala medier ett viktigt verktyg för att sprida sina budskap.
Enligt den brittiske forskaren Carl Miller har sociala medier och teknik som AI gjort det allt lättare att genomföra informationspåverkan. Generativ AI gör det till exempel möjligt att snabbt skapa falska bilder, ljud, videor eller texter som kan användas i påverkanskampanjer.
Mer om källkritik från Internetstiftelsen
- Internetstiftelsens event med föreläsningar från Källkritikens dag 2025
- Artiklar om källkritik på webbplatsen Internetkunskap
- Lektioner i källkritik för grundskolan på Digitala lektioner
- Undersökning om svenskarnas källkritiska förmåga på webbplatsen Svenskarna och internet
Det har blivit så enkelt att en idiot skulle kunna göra det.
Carl Miller, CASM
– Det har blivit så enkelt att en idiot skulle kunna göra det. Flera olagliga marknadsplatser online säljer informationspåverkan som en tjänst. Du behöver egentligen inte kunna någonting, bara klicka och beställa, säger Carl Miller.
Carl Miller har grundat forskningscentret CASM (The Centre for the Analysis of Social Media), där man studerar hur informationspåverkan sprids på nätet.
Informationspåverkan eller påverkanskampanj?
Informationspåverkan är när en främmande makt eller aktörer som agerar på uppdrag av den, försöker påverka en fråga inom ett annat land för att gynna sina egna intressen. Syftet är bland annat att skapa misstro mellan medborgare i landet, men också att påverka opinion och demokratiska val. Det handlar alltså om kommunikation som kan vara skadlig för samhället.
Informationspåverkan kan genomföras som enskilda aktiviteter eller som en del av en större påverkanskampanj. En påverkanskampanj består av flera aktiviteter där informationspåverkan är en del. Andra delar kan till exempel vara diplomatiska eller ekonomiska påtryckningar, eller militära styrkedemonstrationer.
Du kan läsa en djupare beskrivning av informationspåverkan i artikeln Vad är informationspåverkan från främmande makt?
En kombination av påverkanstekniker ger större effekt
Organiserad informationspåverkan kan se ut och fungera på många olika sätt, beroende på vilka som är den tilltänkta målgruppen. Ibland riktar den sig mot en bred publik, som hela befolkningen i ett land. I andra fall riktas budskapet mot specifika grupper, utifrån till exempel ålder, inkomst eller etnicitet. Då anpassas budskapet för att tilltala just den gruppen.
Olika tekniker används beroende på vad det är för typ av informationspåverkan. Det kan handla om allt från hackning av datorer till förfalskade nyheter. Andra metoder kan vara personangrepp mot individer, eller att försöka kapa diskussioner på sociala medier. Det vanliga är att man använder många tekniker i kombination för att uppnå önskad effekt.
Därför kan det vara svårt för enskilda att märka att de utsätts för informationspåverkan. En enda annons eller några provocerande inlägg på Facebook kopplar man oftast inte ihop med en organiserad kampanj mot Sverige. Det är först när man granskar en stor mängd liknande händelser som man kan se ett mönster – och analysera vad det är som ligger bakom.
Myndigheter och underrättelsetjänster i många länder jobbar aktivt med att kartlägga och förstå hur informationspåverkan går till. Det gör även privata företag och forskningscenter.
Vanliga tekniker i informationspåverkan
Informationspåverkan använder ofta flera olika tekniker samtidigt. Här är några av de vanligaste.
Social och kognitiv hackning
Påverkan genom sociala relationer och psykologiska mekanismer.
Hur: Till exempel genom att låta botar och troll dela, gilla och kommentera vissa budskap för att få dem att verka mer populära än de egentligen är. Detta kallas band wagon-effekten. En annan metod är att rikta budskap mot särskilda grupper eller individer som är särskilt mottagliga – så kallade Dark Ads
Vilseledande identiteter
Avsändaren låtsas vara en trovärdig källa.
Hur: Aktörer utger sig för att vara trovärdiga personer, organisationer eller källor för att bygga förtroende. De använder sig till exempel av fejkade konton, falska nyhetssajter eller webbsidor för att signalera äkthet. Sådana falska aktörer brukar man också kalla potemkinkulisser. Personer som låtsas vara fristående men som någon annan avlönar brukar kallas lockfåglar.
Teknisk manipulation
Användning av tekniska verktyg för att manipulera informationsflöden.
Hur: Här använder man exempelvis botar som kan posta stora mängder inlägg, AI-deepfakes eller falska anonyma konton (sockpuppets) för att sprida budskap eller påverka debatter.
Desinformation
Avsiktligt felaktig eller vilseledande information.
Hur: Fabricerade uppgifter, manipulerade bilder, ljud eller fakta. Kan också vara korrekt fakta som används i ett felaktigt sammanhang. Satir och parodi är en vanlig metod för att få spridning.
Illasinnad retorik
Diskussionsmetoder som syftar till att störa och polarisera debatten.
Hur: Vanliga tekniker är att gå till personangrepp i stället för att bemöta ett argument (ad hominem). Att avleda genom att flytta fokus till något annat (whataboutism). Eller att översvämma en diskussion med massor av argument och källor, både falska och sanna (gish gallop). Här kan man också använda falska konton och botar.
Symbolhandlingar
Händelser eller aktioner som skapar uppmärksamhet och förstärker ett budskap.
Hur: Bland annat kan man skapa falska demonstrationer för att ge intrycket att en viss fråga har stöd. Man kan också genom hackning och läckor sprida en uppfattning om osäkerhet i samhället, eller avslöja hemlig information vid ett väl valt tillfälle för att undergräva någons trovärdighet.
Källa: Att möta informationspåverkan – handbok för kommunikatörer, Myndigheten för psykologiskt försvar.
Hur kartlägger man informationspåverkan?
Flera av metoderna som man använder vid informationspåverkan utnyttjar det offentliga samtalet och demokratiska samhällens öppenhet. Yttrandefrihet är en viktig del i en demokrati, men här utnyttjas den för att påverka debatten och flytta fokus från vissa frågor till andra. Allt för att påverka opinionen i en särskild riktning, skapa misstro mot samhällsviktiga institutioner eller bara öka på polarisering och spänningar i samhället.
The rise of Information Warfare
Hör Carl Miller berätta om hur CASM (The Centre for the Analysis of Social Media) går till väga när de kartlägger informationspåverkan online. Föredraget är på engelska men textat på svenska.
På forskningscentret CASM arbetar man med att kartlägga informationspåverkan på nätet. De analyserar till exempel stora mängder inlägg på sociala medier för att se om olika konton samordnat sprider likartade budskap.
I ett fall kunde forskarna koppla samman inlägg från sociala konton som spred samma budskap i flera olika länder i samband med Rysslands invasion av Ukraina år 2022. Många av dessa konton var nyskapade och använde falska profilbilder. Syftet var att sprida proryska hashtaggar som #istandwithrussia och #istandwithputin så mycket som möjligt. På så vis skulle dessa ämnen börja trenda på plattformens topplista och därmed bli synligt för många fler.
Informationspåverkan bryr sig inte om sanning eller lögn
Carl Miller berättar att informationspåverkan av den här typen inte handlar om vad som i sig är sant eller falskt. Syftet är att åstadkomma en politisk effekt. I det arbetet kan utvalda sanningar eller halvsanningar fungera lika bra som rena lögner, eller rentav bättre.
En viktig del av informationspåverkan handlar om att välja rätt ämne. Ofta riktar man in sig på frågor där det redan finns motsättningar i samhället eller där många människor känner starka känslor. Då är det också större chans att budskapet sprids vidare.
Budskapet kan till exempel förstärka misstro mot politiska institutioner, internationella samarbeten eller andra grupper i samhället. När människor redan delvis håller med om budskapet blir de också lättare att påverka.
LVU-kampanjen – kidnappar socialtjänsten muslimska barn?
Ett uppmärksammat exempel på informationspåverkan mot Sverige är den så kallade LVU-kampanjen. Den spred påståenden om att svensk socialtjänst systematiskt omhändertar barn från muslimska familjer på lösa grunder och tvångsplacerar dem hos andra familjer. I kampanjen likställdes detta med att svenska myndigheter skulle ”kidnappa” muslimska barn.
Kampanjen började spridas i sociala medier 2021 och fick stort genomslag i media under de följande åren. Säkerhetspolisen och FRA (Försvarets radioanstalt) har bedömt att den bidrog till att försämra säkerhetsläget i Sverige. Personer och myndigheter som försökte bemöta uppgifterna utsattes i flera fall för hat och hot.
Du kan läsa mer i rapporten om LVU–kampanjen som är skriven av Linda Ahlerup och Magnus Ranstorp från Försvarshögskolan.
Ryssland vill påverka europeiska val
Under 2024 avslöjade man en stor rysk påverkanskampanj riktad mot flera europeiska länder. Kampanjen fick namnet "Doppelgänger" eftersom en av metoderna gick ut på att kopiera äkta artiklar från europeiska nyhetessajter och skapa egna versioner med propagandainnehåll. Kampanjen hade pågått sedan maj 2022, kort efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Påverkanskampanjen gick ut på att minska förtroendet för EU-ländernas regeringar och främja proryska ytterkantspartier. Det långtgående styftet är att minska medlemsländernas stöd till Ukraina.
Du kan läsa mer om Doppelgänger-kampanjen i den här artikeln på Wikipedia.
En annan liknande kampanj har granskats av SVT. Den visar hur Ryssland använder nyhetstjänster online för att skapa trovärdighet åt en falsk historia om att Ukrainas president Zelenskyj köpt en lyxvilla i Egypten. Den falska nyheten publicerades först som ett youtubeklipp, vilket plockades av några egyptiska tidningar. Därefter översattes berättelsen till engelska av en rysk webbplats som utformats för att likna en trovärdig nyhetssajt. På så vis nådde den falska nyheten en publik i väst, utan en tydlig koppling till Ryssland.
Vilka är det som genomför informationspåverkan?
Främmande makt använder alltså olika metoder för informationspåverkan. Men vem är då denna "främmande makt" och vilka är det som faktiskt planerar och genomför informationspåverkan? Det handlar oftast om en annan stat, eller statligt kopplad aktör, som försöker påverka politiken, opinionen eller besluten i ett land.
– Vi kan se att retoriken och budskapen ofta matchar med olika typer av doktriner som särskilt finns hos diktaturer i världen. Kampanjer kan också startas av missnöjda individer eller extremistiska politiska mobiliseringar, säger Carl Miller.
Men han understryker också att det inte enbart är diktaturer och extremistiska grupper som ägnar sig åt informationspåverkan. Det har blivit allt vanligare också i demokratier och inom många olika slags politiska rörelser.
För Sveriges del finns en del stater och aktörer som är särskilt intressanta att hålla koll på, berättar Andreas Edevald på Myndigheten för psykologiskt försvar.
– Det handlar om stater som till exempel Ryssland, Kina eller Iran, men också ideologiskt motiverade aktörer med ursprung i antidemokratiska eller extremistiska rörelser. Exempel är grupper som IS och Al-Qaida. Det är sådant vi tittar på primärt från myndighetens håll.
Graffiti i Paris spreds på sociala medier
Det här exemplet visar hur en händelse i den fysiska världen kan användas som en symbolhandling i en påverkanskampanj.
I samband med att konflikten i Gaza inleddes i oktober 2023 började hundratals davidsstjärnor målas på husfasader i Paris. Bilder på graffitin fick snabbt stor spridning på sociala medier.
Franska myndigheter upptäckte att spridningen förstärktes av ett antal falska konton på plattformen X. Ett botnätverk delade tusentals bilder av graffitin och bidrog till att ge intryck av en större politisk konflikt i landet.
Enligt den franska underrättelsetjänsten Viginum låg troligen ett ryskt desinformationsnätverk bakom kampanjen. Utredningar pekade också på att själva graffitin sannolikt beställts och finansierats av aktörer kopplade till Ryssland.
Lätt att skapa påverkanskampanjer online
För att genomföra en typisk påverkanskampanj på sociala medier behöver man, enkelt uttryckt, två saker. Det första är IP-adresser. Detta är det huvudsakliga sättet en sociala medier-plattform avgör om du sitter i Sverige eller i Ryssland exempelvis.
– Om du vill skapa ett fejkat konto, och särskilt om du vill skapa 10 000 fejkade konton, så behöver du ett stort antal IP-adresser. Dessa finns enkelt tillgängliga att köpa på nätet och de kostar inte särskilt mycket, berättar Carl Miller.
Det andra som behövs är programvara som kan användas för att styra dessa tusentals konton och få dem att posta samma eller liknande innehåll. Också sådana program finns att köpa på nätet och kostar inte mer än några dollar.
Informationspåverkan säljs på nätet
Den som inte har kunskaperna själv kan dessutom köpa tjänster för informationspåverkan från andra aktörer, ungefär som man beställer en annonskampanj från en kommunikationsbyrå. Enligt Carl Miller kan sådana tjänster vara relativt billiga och därför tillgängliga för många aktörer.
– Det finns flera olika nivåer, berättar Carl Miller. Från de enkla som vem som helst kan göra, till väldigt sofistikerade tekniker som man egentligen bara kan genomföra under lång tid och om man har väldigt stora resurser, så som en stat eller liknande organisation.
De påminde om ett vanligt företag. De hade anställningsavtal, skiftarbete och mellanchefer.
Carl Miller, CASM
Ett känt exempel på en sådan verksamhet är Internet Research Agency (IRA), en rysk organisation som ofta beskrivits som en så kallad trollfabrik. Den har tidigare kopplats till flera större propaganda- och påverkanskampanjer på internet.
Organisationen hade nära kopplingar till den ryske affärsmannen Jevgenij Prigozjin som tidigare ledde den privata militära Wagnergruppen. Carl Miller beskriver IRA som en omfattande organisation.
– De påminde på många sätt om ett vanligt företag. De hade anställningsavtal, skiftarbete och mellanchefer, säger Carl Miller. IRA var förmodligen ett av de största exemplen, men det finns verksamheter i alla olika storlekar.
Hur kan man skydda sig mot informationspåverkan?
Som vi har sett finns det många olika sätt att bedriva informationspåverkan och allt handlar inte om att konstruera rena lögner och sprida förfalskade bilder.
Många av metoderna är heller inte olagliga och eftersom syftet aldrig är uttalat kan det som vanlig internetanvändare vara svårt att skydda sig. Det blir särskilt svårt eftersom påverkanskampanjer ofta försöker hitta frågor där det redan finns stöd bland stora delar av befolkningen eller en utbredd oro, som i exemplen från Ukraina och den svenska socialtjänsten.
Ett vanligt tips är såklart att vara källkritisk och försöka avgöra vem som är avsändare till det man läser, samt vad syftet är.
– En stor del handlar om att vara vaksam på vem som är avsändare, oavsett om det sker genom olagliga metoder eller inte. Jag vill helst inte att FSB (Ryska federationens federala säkerhetstjänst) ska påverka svenska eller brittiska val, oavsett vilken teknik de använder, säger Carl Miller.
Att vara källkritisk är ett bra grundtips men i praktiken kan det vara svårt att vara ständigt källkritisk, och det är heller inte önskvärt att vara skeptisk mot precis allt.
Expertens 3 tips: Så står du emot informationspåverkan i sociala medier
- Se upp för starka känslor. Desinformationskampanjer förlitar sig på starka känslor för att spridas, och fokuserar ofta på ämnen som upprör. Vrede, ilska och en känsla av orättvisa är ganska lätt att väcka hos människor, och därefter är de enklare att påverka.
- Vänta innan du delar. Alla typer av virala framgångar på bygger på att väcka en direkt lust att dela, därför att budskapet är roligt, upprörande, otäckt eller annat. Materialet är oftast inte utformat för att tåla att läsaren stannar upp och fundera över innehållet. Träna på att inte dela saker vidare på känsla, utan att reagera på saker långsammare. Låt det ta tid.
- Undvik evighetsskrollande. De flesta som använder sociala medier gör det – skrollar vidare och vidare i jakt på innehåll. I stället bör vi börja tänka på information som snabbmat – konsumera inte för mycket på en gång. Precis som med kostvanor borde vi börja tänka hälsosamt kring hur vi konsumerar information på sociala medier.
Källa: Carl Miller
