Om jag säger internet – vad tänker du på då? De flesta tänker förmodligen på en webbläsare som man surfar på internet med. Men om inte webben fanns skulle internet ändå existera.

Egentligen heter det "surfa på webben", eftersom webben bara är en bråkdel av vad internet är och används till. Det är alltså mycket större än det vi ser när vi klickar oss runt på webbsidor. Mejl har exempelvis ingenting med webben att göra. Webbläsaren är bara ett av många sätt att läsa mejl. Fildelningsprogram och chattprogram är ytterligare exempel på tjänster som använder internet utan att förlita sig på webben.

Med internet har man byggt en infrastruktur där samma kablar kan transportera olika saker. Man kan beskriva det som att rälsen är internet och webben är ett av tågen som åker på den.

Måns Jonasson

Kanske blir det ännu tydligare om man tänker på alla tjänster ungefär som vi använder dem i vår smartphone. Där använder de flesta olika appar för olika tjänster. Ska vi lyssna på musik så kanske vi öppnar appar som Tidal eller Spotify, ska vi skicka mejl så har många egna appar för det – och ska vi surfa på webben så öppnar du webbläsare på mobilen. Precis som i mobilen är webben bara en liten del av de funktioner som ryms på internet.

– Med internet har man byggt en infrastruktur där samma kablar kan transportera olika saker. Man kan beskriva det som att rälsen är internet och webben är ett av tågen som åker på den. Några minuter senare kommer nästa tåg som kan vara till exempel mejl. Olika typer av information färdas på samma nätverk, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.

Tre avgörande innovationer

Internet är ett gigantiskt nätverk av sammanlänkade datorer. Det uppfanns på 70-talet och användes inledningsvis framför allt för mejl. Webben, eller The World Wide Web, uppfanns först 1989 av Tim Berners-Lee som jobbade på forskningscentrumet CERN i Schweiz. Hans uppfinning består egentligen av tre delar. Den första delen är datorspråket som kallas HTML, HyperText Markup Language. Det är språket som alla webbsidor byggs med, så att webbläsaren kan tolka vad som är en rubrik, ett textstycke, en bild, en länk och så vidare.

Just webbläsaren är den andra delen av Tim Berners-Lees uppfinning. Utan en sådan hade vi inte kunnat visa webbsidor överhuvudtaget. Läs mer om webben och Tim Berners-Lee på Internetmuseum.

Den tredje delen av uppfinningen är det så kallade HTTP-protokollet, Hypertext Transfer Protocol. Ett protokoll är ett regelverk för att två datorer ska kunna förstå varandra på samma premisser. Just HTTP-protokollet bestämmer hur innehåll på webben ska överföras, så att webbservrar och webbläsare kan förstå varandra.

Världens första webbsida skapades den 20 december 1990 och var en guide till hur man startar sin egen server och hur man använder webben. Till en början var guiden bara tillgänglig på CERN men ett knappt år senare, i augusti 1991, gjordes sidan offentlig för hela världen.

Den första webbsidan var väldigt simpel och innehöll bara text. Men utvecklingen gick snabbt, och under de kommande åren berikades webbsidorna med bilder, musik och till och med videoklipp. I dag är webbsidorna och webbläsarna så funktionsrika att de har börjat ersätta traditionella program och appar. Nu kan vi till exempel sköta bokföringen, skapa presentationer eller redigera video med hjälp av webbaserade program

Tid av nybyggaranda

En stor anledning till utvecklingen var den väg Tim Berners-Lee valde. Att hans webbläsare var gratis och gjordes med öppen källkod banade väg för att webben växte snabbt. När Mosaic, den första webbläsaren som vände sig till privatpersoner, lanserades 1993 så var den byggd på samma filosofi och kod. Mosaic hade också ett läge där du som besökare kunde se exakt hur den webbsida du besökte var uppbyggd. Den öppna HTML-koden kunde du sedan använda som underlag för att själv bygga din egen webbplats, eller hemsida som det ofta kallades då. På så sätt kunde fler och fler ta del av Tim Berners-Lees innovationer – utan att betala en krona.

– Allting var gratis och fritt. Och man kunde se hur hemsidor var uppbyggda och kopiera dem. Att det var så lätt för vem som helst att göra och sätta upp webbsidor var nyckeln till framgång för webben, säger Måns Jonasson.

Det gav också bränsle till kreativiteten som präglade webbens unga år. Hemsnickrade webbsidor om allt ifrån någons hobby till favoritband började dyka upp.

– Det fanns en nybyggaranda. Man såg hur andra hade gjort sina webbsidor och blev sporrad. Det tror jag var en viktig nyckel till all den kreativitet som fanns och som gjorde att utvecklingen gick enormt snabbt, säger Måns Jonasson.

Läs mer om de personliga hemsidorna på Internetmuseum.

Webben har förändrat vårt sätt att leva

Under åren har webben fortsatt växa i storlek och i grunden förändrat vårt sätt att leva och kommunicera. Vi har gått från att konsumera nyheter i tryckt form till att ha all världens medier på nätet. Vi har sett annonslapparna i den lokala matbutiken föda annonssajter som Blocket och Ebay. Vi har lärt oss dejta, umgås, dela musik, handla på nätet – och med det har innovationer och företag kopplade till webben kantat de senaste 30 årens utveckling av vårt samhälle och vår vardag.

– Att säga hur webben har påverkat vår generation och utvecklingen går nästan inte att överskatta. Det är enormt. På samma sätt som boktryckarkonsten har förändrat grundvalen för hur information fungerar, säger Måns Jonasson.

Ingen vet längre hur stor webben är. Webbsidorna som vi kan hitta genom vanliga sökmotorer som Google och Bing är nämligen bara en liten del av webben. Denna publika del av webben kallas The Surface Web eller ”ytwebben”. Under den finns också The Deep Web eller "djupwebben". Där ligger alla webbsidor som kräver en inloggning för att komma åt, till exempel företagets intranät, internetbanker, dejtingsidor och privata forum. Vi kan bara komma åt den del av djupwebben som vi har behörighet till.

– Vanliga användare tänker nog generellt inte på vad som är den öppna eller slutna webben. Och det spelar nog inte så stor roll. Man loggar in på sin internetbank eller Facebook och kommer åt innehåll som inte andra kommer åt, säger Måns Jonasson.

Darknet – ingen plats du råkar hamna på

Men webben har ytterligare en djupare nivå, Darknet. Den är ökänd för att vara den del av webben som förknippas med olika olagliga aktiviteter och affärer. Narkotika-, vapen- och människohandel är exempel som ofta dyker upp i filmer där Darknet omnämns. Men som vanlig användare är det ingen plats du hamnar på av misstag. Att ta sig in på Darknet kräver både specialkunskap och ett aktivt beslut.

– Det är viktigt att känna till att den här delen av webben finns. Men det är också viktigt att veta att det här inte är något som du kan råka snubbla in på. En del kan bli oroliga när de läser att det till exempel ska finnas barnpornografi helt öppet på Darknet. Det är inte helt öppet, säger Måns Jonasson.

Till skillnad från webbsidor på ytwebben och djupwebben kan du inte komma åt webbsidor på Darknet med din vanliga webbläsare. För att besöka sådana webbsidor behöver du till exempel webbläsaren Tor, som ser till att all data krypteras flera gånger samtidigt som den studsar mellan olika Tor-användares datorer. Det gör det nästintill omöjligt att se från vems dator en webbsida besöks eller ett meddelande skickas.

Vi som bor i det demokratiska Sverige kan glömma bort att det finns delar av världen där det är livsviktigt att kunna kommunicera anonymt.

Måns Jonasson

Tekniken med alla lager av kryptering har också gett webbläsaren sitt namn. Tor är en förkortning av The Onion Router, där lökens många lager symboliserar lagren av kryptering som webbläsaren använder. Det är också lökförkortningen som har inspirerat Darknets webbadresser. De slutar på .onion istället för på exempelvis .se eller .nu.

Anonymiteten kan också vara livsviktig

Men precis som med många andra verktyg och tekniker är det inte svart eller vitt. Att den här delen av webben ofta associeras med brottslighet och skumraskaffärer betyder inte att Darknet i sig är olagligt. Det finns också uppenbara fördelar. Denna ljusskygga del av internet har till exempel också hjälpt människorättskämpar, journalister och visselblåsare att kommunicera när anonymiteten varit avgörande för deras säkerhet.

– Vi som bor i det demokratiska Sverige kan glömma bort att det finns delar av världen där det är livsviktigt att kunna kommunicera anonymt. Att ha möjlighet att sprida information utan att staten vet vem man är. Det är lätt att förfasas över vapen- och droghandel men det finns mycket gott som sker på Darknet också, säger Måns Jonasson.

“Internet of things” utvecklar vårt samhälle

Möjligheterna med vad vi kan använda internet till ökar ständigt. Ett område som växte mycket under 2010-talet var till exempel “Internet of things”, ett samlingsnamn för uppkopplade saker och tekniska enheter som kommunicerar med varandra och styrs över nätet. Det kan handla om allt ifrån att kunna tända lampor hemma med mobilen, betala i mataffären med din smarta klocka och till avancerade händelsekedjor där sensorer läser av olika tillstånd i vår omgivning och utifrån det gör förutbestämda saker. Kanske känner sensorer av temperaturväxlingar ute, kombinerar det med andra sensorer som känner av om någon är hemma och styr uppvärmningen utifrån det, vilken värme som behövs just den tiden på dygnet och var i huset den behövs.

Om vi tidigare varit begränsade till att till exempel använda tangentbord eller en datormus för olika kommandon så är möjligheterna nu närmast obegränsade, lite som en förlängning av människans sinnen. Våra uppkopplade saker kan reagera på vad vi människor gör och utifrån det interagera med andra människor eller styra andra uppkopplade saker.

Mycket inom “Internet of things” märker vi inte ens av i det vardagliga livet. Och även om man som privatperson kanske inte alltid har behov av alla uppkopplade saker som erbjuds så integreras allt mer av tekniken i vårt samhälle.

– Ta till exempel smarta soptunnor som har solpaneler och en sensor som känner av när de är fulla, och kan skicka ett meddelande till staden om att den måste tömmas. Eller verktyg som stadsplanerare kan använda för att mäta var och när det passerar mycket människor vissa tider. Den typen av effektivisering kan vara en viktig del i att bygga ett bättre samhälle. Nu byggs 5G-nätet som verkligen möjliggör “Internet of things” på allvar, säger Måns Jonasson.

Så webben är bara en liten del av allt fantastiskt vi i dag har tack vare internet. Mejl-, fildelnings- och chattprogram uppfanns innan webben ens var påtänkt, men utan internet hade inte något av dem funnits. Med webben har vårt samhälle utvecklats enormt de senaste 30 åren. Den har skapat ett nytt sätt att leva och kommunicera med varandra, men också stora utmaningar. Som hur vi hanterar saker som källkritik och faktagranskning när vem som helst kan göra information tillgänglig för hela världen.

– Det är en helt ny idé för hur information ska fungera som vi aldrig har provat tidigare. Det är inte konstigt att vi har lite svårt att veta hur vi ska hantera det. Vi är fortfarande mitt inne i den här revolutionen. Vi har släppt ut anden ur flaskan men vi har fortfarande inte tämjt den, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.