Fem timmar eller femton minuter. Många föräldrar undrar hur mycket skärmtid som är "lagom". Men är mängden tid verkligen något att oroa sig för? Inte alls, menar forskaren Elza Dunkels.

Att de allra flesta barn i Sverige tillbringar tid framför skärmen redan vid tidig ålder vet vi, från rapporten Barnen och internet, men hur mycket tid som är rimlig är omdebatterat. Statens medieråds undersökning Föräldrar och medier visar att en stor del av föräldrarna tycker att deras barn ägnar för mycket tid åt att spela, surfa på nätet, sitta med mobilen och använda sociala medier.  

Undersökningen visar samtidigt att föräldrar framförallt tycker att deras barn lägger för lite tid på att läsa böcker och tidningar. Även läxor, kompisar, sömn och sportande är aktiviteter som föräldrarna upplever att deras barn borde ägna mer tid åt. Elza Dunkels är docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet och har forskat och skrivit böcker om ungas närvaro på nätet.

Skärmtid och tid på internet är inte en aktivitet

Hon menar att vi har en tendens att nedvärdera tiden framför skärmarna. Hon tror att vår oro för att skärmtiden ska gå till överdrift grundar sig i att vi fortfarande ser internet som en enda ”grej”. Vi borde istället se på nätet precis som vi ser på livet i övrigt: här finns en mängd olika typer av innehåll som både kan vara bra och mindre bra för barn att ta del av. 

Visst kan skärmarna äta upp tid. Men i debatten framställs skärmarna som något farligt och det låter som att barn inte får närhet från sina vuxna. Det är helt enkelt inte sant. 

Elza Dunkels

I sin egen forskning har Elza Dunkels studerat barn och risker på internet. Där har hon sett hur barn som får datorvana tidigt blir tryggare på internet och det kan i sin tur göra mycket för hur de närmar sig vuxenvärlden för sina funderingar. Små barn är också väldigt snabba att lära sig och förstå saker, utan att man har en lektion med dem innan.  

– Nätvana barn är tryggare på internet än ovana barn och det finns fördelar med att barnen är så små när de börjar – de vänder sig till de vuxna med frågor. I teorin skulle vi kunna vänta med att öva tills de är sju år gamla. Men då är det svårare för vuxna att vara delaktiga på samma sätt och barnen har förlorat värdefull tid att lära sig på, säger Elza Dunkels. 

Värdera barnens digitala tid högre 

En viss alarmism i medier har bidragit till att spä på föräldrars oro över barnens skärmanvändande, enligt Dunkels. Samtidigt har världshälsoorganisationen, WHO, internationella riktlinjer som rekommenderar att barn under två år inte ska ha någon skärmtid alls, och att barn upp till fem år bör använda skärm max en timme om dagen. Det lär också ha bidragit till bilden om att mycket tid framför skärmen är potentiellt skadligt.

När Elza Dunkels har gått igenom forskning och artiklar som vill påvisa faran i barns skärmanvändning ser hon hur de ofta ger sken av att det finns ett samband. Trots att det inte har kunnat beläggas.  

– WHO:s fokus är stillasittandet. Det finns belägg för att vi rör oss mindre än tidigare och det vill WHO förändra genom att peka ut tänkbara orsaker till att barn sitter stilla så mycket att det potentiellt kan skada deras hälsa. En tänkbar orsak som WHO spekulerar kring är skärmanvändandet, men det är alltså spekulationer. Det finns ingen forskning som visar att skärmar är en orsak, vilket de också har fått mycket kritik för från mig och andra forskare, säger Elza Dunkels.  

Hon pekar också på att även om det är rimligt att tro att skärmanvändandet kan ha bidragit till att barn sitter still mer så finns det en fara med att lägga skuld på just den aktiviteten. Att lägga pussel, att läsa en bok eller bygga med klossar är alla stillasittande aktiviteter, utan att vi för den skulle vill tidsbegränsa dem. När vi lägger fokus på barns beteenden finns en risk att vi slutar leta efter andra orsaker som kan påverka barns hälsa.  

Blir barn mindre sociala av mycket skärmtid?

Att tiden framför skärm eventuellt skulle påverka barns förmåga att integrera socialt är också något som debatterats och kan oroa föräldrar. Men i en studie från Ohio State University har forskare jämfört två årskullar, en som började i förskolan 1998 och en som började 2010 – samma år som Ipaden släpptes.

Studien visade att man inte kunde se någon nämnvärd skillnad i social förmåga mellan årskullarna, och om något så ökade den till och med något i den senare kullen. Resultatet höll i sin hela vägen upp till femte klass. Studien noterade visserligen ett litet undantag för barn som spelade och använde sociala medier dagligen som hade en något mindre social förmåga. Men resultatet i stort pekade ändå på att barns digitala vardag inte har en negativ inverkan deras sociala förmåga.

Slopa begreppet skärmtid

Om Elza Dunkels fick bestämma skulle vi slopa skärmtidsbegreppet helt. Hon menar att vi behöver värdera barnens tid framför skärmen på samma sätt som vi värderar barnens tid med kompisar eller med träning.  

– Vi skulle ju inte tvinga vårt barn att sluta spela mitt under en fotbollsmatch för att vi bestämt att de bara får spela fotboll en timme om dagen. På samma sätt behöver vi se på barnens tid framför skärmen, säger Elza Dunkels.

Ett vanligt förekommande råd till vuxna är att vi behöver hjälpa barnen att hitta balans så att skärmanvändandet inte går till överdrift. Elza Dunkels är tveksam till den typen av råd, hon ser det som problematiskt att använda sig av uttryck som balans när man ställer nätet mot andra aktiviteter i livet. För att balansera behöver man motpoler och redan där märks en inbyggd förutsättning, nämligen att den digitala vardagen är något frikopplat från resten av livet.

– I de här resonemanget skiner det igenom att man fortfarande är kvar i det analoga som "det riktiga". Då har man kanske också bestämt sig för vilket som är bäst. Skulle vi till exempel prata om balans i sammanhang som "man får inte umgås för mycket med vänner eller sin familj" skulle det förmodligen upplevas som ganska konstigt. 

Blir det för mycket skärmtid? Ta reda på varför 

Men hur gör man som förälder om man upplever att barnets digitala livet tar över och går ut över andra aktiviteter, som vänner, skola, och sömn?  

Elza Dunkels tycker att föräldrar behöver se till alla barns olika egenheter och lita på sin förmåga som förälder, precis som vi gör i andra sammanhang. Vi vill våra barn väl och precis som med rutiner kring mat, sömn och motion behöver man som förälder ha uppsikt kring vad barnen gör på nätet. Men Elza Dunkels menar att om man upplever att ens barn tillbringar så mycket tid bakom skärmen att det drabbar andra viktiga saker i livet kan orsakerna vara många olika. 

– Alla har ett ansvar för hur barnen mår och då måste man på olika sätt ibland ingripa om det är för mycket av något. Om man till exempel upplever ett överdrivet spelande så är det rimligt att tänka på hur barnets liv ser ut i övrigt. Fungerar skolan? Är spelandet ett flyktbeteende?, säger Elza Dunkels.

Precis som vi vuxna sätter regler och rutiner när det kommer till hur vi äter mat tillsammans, när det är dags att lägga sig eller röra på sig utomhus, behöver vi hitta samma självförtroende i vårt digitala föräldraskap. Här finns inga enkla regler eller tidsangivelser som gäller för alla, varken när det gäller livet framför eller utanför skärmen.

– I längden kan vi inte ha en yttre kraft som talar om för oss vad vi ska göra. De här tidsangivelserna som cirkulerar är, i bästa fall, humoristiska eftersom det inte finns något standardbarn.

Var beredd att förhandla om skärmanvändning

De gånger man som förälder ändå upplever att man måste sätta regler kring barnens skärmanvändande är konflikter ofta oundvikliga. Elza Dunkels tror att vägen fram kan vara förhandling men att man ska undvika att ställa till exempel tiden utomhus mot skärmanvändandet, som att det ena vore det viktiga och det andra mindre viktigt.

– Jag tror det är väldigt svårt att försöka motarbeta något som känns så viktigt och roligt för någon, oavsett ålder. Försök att hitta något som passar just din familj utan att förminska barnets intressen och behov. Det är krångligt att vara förälder och det finns inga enkla regler.

Och på samma sätt som tekniken kan vara ett hinder för barnen att röra på sig tillräckligt kan den ju också vara lösningen. 

– Om man har väldigt svårt att få ut barnen är ett tips att hitta någon app som uppmuntrar till att vara ute. Det finns hur många som helst. Det är det billigaste knepet i världen, säger Elza Dunkels.