Många föräldrar upplever att deras barn spenderar för mycket tid framför skärmen, men är mängden tid verkligen något att oroa sig för? Risken är att vi med barnens skärmtid fokuserar på enkla lösningar istället för de verkliga problemen.
Många föräldrar upplever att deras barn lägger för mycket tid på att spela, sitta med mobilen och använda sociala medier. Och de allra flesta barn i Sverige tillbringar mycket tid framför skärmen, redan från tidig ålder. Men hur mycket tid som är rimligt är en omdebatterad fråga.
Folkhälsomyndigheten i Sverige kom 2024 ut med rekommendationer om skärmtid för barn och unga. Enligt dessa ska små barn mellan 2 och 5 år ha max en timmes skärmtid per dag. Barn som är mellan 6 och 12 år rekommenderas max 1–2 timmar. För barn som är 13–18 år gamla är rekommendationen max 2–3 timmar.
Men det finns kritiska röster mot att prata om barnens skärmtid. Ett problem är att begreppet inte tar hänsyn till vad personen gör med skärmen. Att läsa en artikel, se en video eller spela ett spel är helt olika slags aktiviteter. Men alla kategoriseras som "skärmtid".
Skärmtid är inte en aktivitet
En av kritikerna är Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete. Hon har forskat och skrivit flera böcker om ungas tillvaro på nätet. Enligt Elza Dunkels har vi en tendens att nedvärdera tiden framför skärmarna. Och det beror just på att vi fortfarande ser det som händer på internet som "en enda grej".
Istället borde vi se på nätet likadant som vi ser på livet i övrigt. Det finns olika typer av innehåll som både kan vara bra och mindre bra för barn att ta del av. Då ser man också att det finns fördelar med att barnen tidigt lär sig navigera nätet. Elza Dunkels säger:
– Nätvana barn är tryggare på internet än ovana barn och det finns fördelar med att barnen är så små när de börjar. Då vänder de sig till de vuxna med frågor.
I sin forskning har Elza Dunkels studerat barn och risker på internet. Där har hon sett att barn som får datorvana tidigt blir tryggare på nätet. Det kan i sin tur göra mycket för hur de närmar sig vuxenvärlden med sina funderingar.
– I teorin skulle vi kunna hålla barn ifrån internet tills de är sju år gamla. Men då är det svårare för vuxna att vara delaktiga på samma sätt. Och barnen har förlorat värdefull tid att lära sig på, säger Elza Dunkels.
Värdera barnens digitala tid högre
Enligt Elza Dunkels har debatten om barnens skärmtid ofta fastnat i ett ganska ensidigt fokus på problem. Men utan att nyansera vad problemen beror på.
En viss alarmism i medier har bidragit till att spä på föräldrars oro över barnens skärmanvändande, enligt Dunkels. Rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten har troligtvis också bidragit till bilden om att mycket tid framför skärmen är potentiellt skadligt.
Allt detta kan leda till stress hos föräldrar och ett dåligt samvete om rekommendationerna inte efterlevs. Men återigen – är det verkligen skärmarna i sig som är problemet?
Elza Dunkels har gått igenom forskning och artiklar som vill påvisa faran i barnens skärmtid. Hon ser hur de ofta ger sken av att det finns ett samband. Trots att det inte har kunnat beläggas.
– Det finns belägg för att vi rör oss mindre än tidigare. En tänkbar orsak är skärmanvändningen, men det är alltså spekulationer. Det finns ingen forskning som visar att skärmar är en orsak. Vilket de också har fått mycket kritik för från mig och andra forskare, säger Elza Dunkels.
Risk att vi slutar leta andra förklaringar till ohälsa
Elza Dunkels pekar också på att även om skärmanvändningen har bidragit till att barn sitter still mer så finns det en fara med att lägga all skuld på just den aktiviteten. Att lägga pussel, läsa en bok eller bygga med klossar är också stillasittande aktiviteter, men det vill ingen tidsbegränsa.
När vi lägger fokus på barns beteenden finns en risk att vi slutar leta efter andra orsaker som kan påverka barnens hälsa. Därför är det viktigt att börja göra skillnad på olika aktiviteter framför skärmen. Vissa saker man gör framför skärmen är passiva och avkopplande, andra aktiva och sociala. Vissa är lärorika och väcker nyfikenhet, andra mest underhållande. Aktiviteterna kan vara allt från läxläsning, videosamtal med vänner, spel och sociala medier till att skriva berättelser, måla eller skapa musik.
Motion och rörelse vid sidan om skärmen
Precis som vuxna har barn behov av att få motion, röra sig och sova ordentligt. En av riskerna med för mycket tid framför skärmen är att andra viktiga aktiviteter trängs undan. Därför kan det vara klokt att inte bara fokusera på "barnens skärmtid". Utan också på att barnen får alla sina behov tillgodosedda.
Som förälder kan man därför uppleva att det behövs regler kring barnens skärmanvändning och då är konflikter ofta oundvikliga. Elza Dunkels tror att vägen fram kan vara förhandling men att man ska undvika att ställa till exempel tiden utomhus mot skärmtiden. Då formulerar man det som om det ena är viktigt och det andra mindre viktigt.
– Jag tror det är väldigt svårt att försöka motarbeta något som känns så viktigt och roligt för någon, oavsett ålder. Försök att hitta något som passar just din familj utan att förminska barnets intressen och behov. Det är krångligt att vara förälder och det finns inga enkla regler.
Och på samma sätt som tekniken kan vara ett hinder för barnen att röra på sig tillräckligt kan den ju också vara lösningen. Ett exempel är spel som Pokémon Go, som uppmuntrar barn att röra sig utomhus för att hitta nya Pokémon-figurer.
– Om man har väldigt svårt att få ut barnen är ett tips att hitta någon app som uppmuntrar till att vara ute. Det finns hur många som helst. Det är det billigaste knepet i världen, säger Elza Dunkels.
Vad säger forskningen om barnens skärmtid?
En annan fråga som oroar många föräldrar är om barnens tid framför en skärm påverkar deras hälsa och utveckling. Folkhälsomyndigheten har gått igenom den samlade forskningen på området och konstaterar att bilden är nyanserad. Både barnens skärmtid, innehållet, sammanhanget och barnets egna förutsättningar spelar roll. Det digitala livet går inte heller att skilja från livet utanför skärmen – de påverkar varandra.
De tydligaste sambanden som forskningen visar gäller sömn och kroppsuppfattning. Användning av digitala medier sent på kvällen kan göra det svårare att somna och minska sömntiden. Det finns också ett samband mellan användning av sociala medier och en mer negativ kroppsuppfattning. När det gäller psykisk hälsa är resultaten mindre entydiga. Forskningen visar en ökad risk för depressiva symtom, men sambanden med andra psykiska besvär är fortfarande oklara.
Samtidigt lyfter forskningen fram att digitala medier också kan ha stora positiva effekter. För många barn och unga är de en viktig plats för vänskap, gemenskap och socialt stöd. Särskilt för vissa grupper som annars kan ha svårt att hitta sammanhang.
UNICEF: Skapa säkra digitala miljöer
En av de största studierna på ämnet publicerades av UNICEF år 2025. Enligt den är det viktigaste inte hur länge barn är på nätet, utan vad de gör där och vilka erfarenheter de får. Det finns svagt stöd för att skärmtid i sig orsakar psykisk ohälsa. Däremot finns ett tydligt samband mellan att utsättas för nätmobbning, sexuella övergrepp online och skadligt innehåll och att lida av ökad ångest och självskadebeteende.
UNICEF-rapportens övergripande slutsats är att samhället bör ge alla barn möjlighet att utveckla digital kompetens. Samtidigt bör teknikföretag och lagstiftare ta ett betydligt större ansvar för att skydda barn från skadliga upplevelser på nätet. Fokus bör ligga på säkrare digitala miljöer, inte bara på att minska tiden framför skärmen.
Föräldrar som visar intresse för barnens digitala liv och har en god relation till sina barn utgör dessutom en viktig skyddsfaktor. Sammantaget pekar forskningen på att frågan handlar om betydligt mer än antalet timmar framför en skärm.
Folkhälsomyndighetens rekommendationer om skärmanvändning
- Använd inte skärmar innan läggdags och lämna mobiler, surfplatta och liknande utanför sovrummet under natten.
- Se till att digitala medier inte tränger undan sömn, fysisk aktivitet, relationer, måltider och skolarbete.
- Föräldrar bör aktivt styra vilket innehåll som barn tar del av, samtala om vad barnen gör på digitala medier och komma överens om regler för skärmtid.
- En tumregel är att små barn 2–5 år använder skärm max 1 timme per dygn, barn 6–12 år max 1–2 timmar, och barn 13–18 år max 2–3 timmar.
- Föräldrar bör också tänka på att egna skärmvanor påverkar både samspelet med barnet och barns skärmvanor.
Barnens skärmtid – hur mycket är lagom?
Men hur gör man då som förälder om man upplever att barnets digitala livet tar över och går ut över andra aktiviteter, som vänner, skola, och sömn?
Elza Dunkels tycker att föräldrar behöver se till alla barns olika egenheter. Och lita på sin förmåga som förälder, precis som vi gör i andra sammanhang. Därtill är alla barn olika och det kan vara högst individuellt hur mycket tid framför skärmen som är lagom.
Vi vill våra barn väl. Precis som med rutiner kring mat, sömn och motion behöver man som förälder ha uppsikt kring vad barnen gör på nätet. Men Elza Dunkels menar att om man upplever att ens barn tillbringar så mycket tid bakom skärmen att det drabbar andra viktiga saker i livet kan orsakerna vara många olika.
– Alla har ett ansvar för hur barnen mår. Då måste man på olika sätt ibland ingripa om det är för mycket av något. Om man till exempel upplever ett överdrivet spelande så är det rimligt att tänka på hur barnets liv ser ut i övrigt. Fungerar skolan? Är spelandet ett flyktbeteende?
Finns inga regler som passar alla
Vi vuxna sätter regler och rutiner när det kommer till hur vi äter mat tillsammans, när det är dags att lägga sig eller röra på sig utomhus. Vi behöver hitta samma självförtroende i vårt digitala föräldraskap. Här finns inga enkla regler eller tidsangivelser som gäller för alla.
Ändå är det just enkla lösningar som många föräldrar verkar längta efter. Kanske beror det på att de själva är ambivalenta till hur de använder skärmen och känner att de har dålig koll på den digitala världen. Men frågan om en sund skärmanvändning är mer komplex och det finns inga generella rekommendationer som gäller för alla individer.
– I längden kan vi inte ha en yttre kraft som talar om för oss vad vi ska göra. De här tidsangivelserna som cirkulerar är, i bästa fall, humoristiska eftersom det inte finns något standardbarn, säger Elza Dunkels.
Slopa begreppet skärmtid!
Om Elza Dunkels fick bestämma skulle vi slopa begreppet skärmtid helt. Hon menar att vi behöver värdera barnens tid framför skärmen på samma sätt som vi värderar deras tid med kompisar eller tiden de idrottar.
– Vi skulle ju inte tvinga vårt barn att sluta spela mitt under en fotbollsmatch för att vi bestämt att de bara får spela fotboll en timme om dagen. På samma sätt behöver vi se på barnens skärmtid, säger Elza Dunkels.
Ett vanligt förekommande råd till vuxna är att vi behöver hjälpa barnen att hitta en balans så att skärmanvändningen inte går till överdrift. Elza Dunkels är tveksam till den typen av råd. Hon ser det som problematiskt att använda sig av uttryck som balans när man ställer nätet mot andra aktiviteter i livet.
– I de här resonemangen skiner det igenom att man fortfarande är kvar i att tänka på det analoga som "det riktiga". Då har man kanske också bestämt sig för vilket som är bäst. Skulle vi prata om balans i andra sammanhang, som "man får inte umgås för mycket med vänner eller sin familj" skulle det förmodligen upplevas som ganska konstigt, säger Elza Dunkels.
Tips kring barns skärmanvändande
- Alla barn är individer. Vissa mår bra av att ha en plats på nätet där de har vänner och känner sig duktiga, andra mår inte alls bra av att sitta stilla för länge.
- Internet är som livet i övrigt. Det finns bra och dåliga saker med det. Använd samma föräldraskap i den digitala vardagen som utanför skärmen.
- Förminska inte barnets intressen. Undvik att formulera nätet som "det dåliga" och det övriga livet som "det bra". Hitta en skärmstrategi som passar just din familj.
- Visa intresse och kommunicera. Prata med ditt barn och lägg dig i!
- Låt tekniken bidra till rörelse! Använd tekniken och roliga appar för att ta er ut tillsammans. Testa geocaching eller ett spännande spel som går ut på att röra på sig.
- Glöm inte fördelarna med nätet! Spel och andra aktiviteter kan förbättra språkkunskaper. Barn som börjat tidigt med internet blir också tryggare på nätet och har lättare att ta hjälp av vuxna med frågor, enligt Elza Dunkels forskning.
