Barn och ungdomar tror att de är bra på att tänka källkritiskt om saker de ser online, som att genomskåda bluffar och upptäcka manipulerad information. Men forskningen visar att de har en del att jobba på. Så hur kan du som förälder hjälpa dina barn att bli smartare på nätet? 

Ett jobbigt besked till alla föräldrar: Det finns ingen genväg för att lära sina barn kritiskt tänkande. Men det är viktigt att det sker – både hemma och i skolan. 

– Det finns en problematik i att världen blir väldigt svartvit annars. I det långa loppet tror jag det är viktigt att man ser till att ens barn får ta del av mycket information som de kan tro på, säger Thomas Nygren som bland annat forskar om ungas källkritik vid Uppsala universitet och är en av personerna bakom Nyhetsvärderaren, som utvecklar verktyg för att lära ut digital källkritik. 

Visa barnen var de kan hitta pålitliga källor

Hans bästa råd till föräldrar är att tidigt försöka lära barn vikten av att en pålitlig tredje part redan har granskat informationen de konsumerar. Och att visa barnen var de kan hitta fakta som ger dem en bred bild av hur världen ser ut. 

För yngre barn handlar det, enligt Thomas Nygren, först och främst om att rikta uppmärksamheten mot konstruktiv information och pålitliga källor. 

– Få dem intresserade av det som stämmer. Få dem nyfikna på kunskap och vetenskap. De stora sagorna. Läs mycket för dem. Det är ganska klassiska bildningsideal man ska hålla på med här, inte nödvändigtvis så mycket källkritik. 

Så länge barnen är små är det förstås lättare att ha koll på vilket innehåll de tar del av. När de kommer upp i tonåren är det betydligt svårare. I sociala medier som Instagram och Snapchat publiceras innehållet ofta snabbt och inramningen är ofta kortfattad eller helt utan kontext. Längre filmer kan lätt klippas ned, tas ur sitt sammanhang och användas för att föra fram en vissa agenda. 

Det är också lätt att oreflekterat dela vidare, för att man är arg, eller bara tycker något känns kul eller spännande att sprida.  

Faran med att inte ha ett kritiskt förhållningssätt

Ett välkänt fall när vuxenvärlden stod oförstående är det så kallade Instagramupploppet i Göteborg då flera hundra arga ungdomar samlades. Bakgrunden var att två flickor, 15 och 17 år, uppmanat folk att skicka in bilder på unga tjejer och killar tillsammans med påstådda detaljer om deras sexliv. Informationen lades sedan ut till drygt 8 000 följare. De två flickorna fälldes senare för att ha spridit grovt förtal i text och bild via kontot gbgorroz, se artikeln i GP: "Båda flickorna fällda i Instagrammålet". 

Händelserna vittnar om vad som kan hända när unga inte har ett kritiskt förhållningssätt kring vad de ser på internet. 

– Men digital källkritik är supersvårt även för experter. Och ungdomarna är inte bättre än andra på att navigera i det här, säger Thomas Nygren.

Gbgorroz är förvisso ett extremt fall där många negativa fenomen sammanföll: dålig källkritik, manipulerad information, inlägg som delades i affekt, den snabba ryktesspridning som internet möjliggör, samt ont – eller i alla fall oförsiktigt – uppsåt.  

Vanligast med manipulerade budskap

Idag är det främst manipulerade budskap som är den vanligaste utmaningen unga möter online. Ett exempel på manipulation som delats av en ung publik är en bild postad av rapparen Trippie Redd på Twitter som visar honom med XXXTentacion och en iPhone 11. Telefonen lanserades efter XXXTentacions död. Posten fick stor spridning och gav upphov till många rykten kring artistens död.  

– Förekomsten av ren fejk, alltså totalt lögnaktig information, är inte så stor. Utan det är mer att det är vinklade världsbilder som kommer unga till del. Ensidiga budskap, och man och plockar saker ur sitt sammanhang och sätter ihop det till en större berättelse. Man mixar saker och ting som inte hör ihop. Man tar en sann bild och en sann berättelse och sätter ihop dem så att det blir det något mittemellan, säger Thomas Nygren som också skrivit boken "Fakta, fejk och fiktion". 

Enligt Internetstiftelsens rapport Barnen och internet uppger en majoritet av landets 11-19-åringar att de kan värdera om information online är sann eller falsk. Samtidigt visar en studie som Thomas Nygren ligger bakom att ungefär åtta av tio unga i åldern 16-19 år har svårt att skilja nyheter från reklam i en dagstidning.

Att skilja reklam från nyheter är kanske inte riktigt samma sak som att skilja sant från falskt men Nygrens analys är att ungdomarnas övertro på sina förmågor beror på att de ofta får höra hur bra de är, av vuxna. 

– Vi ser inte okunskapen hos unga. Vi ser att de är väldigt snabba på att till sig ny teknik och kunna hantera den. Men på det djupare planet så är den djupa digitala förståelsen och informationskunnigheten inte särskilt stor, säger Thomas Nygren. 

Bakgrund och kön gör skillnad i hur källkritisk man är 

I sin forskning ser Thomas Nygren att ungdomars bakgrund och levnadsförhållanden spelar stor roll i hur skickliga de är på att hantera information online. 

– Tyvärr börjar vi mer och mer se att det finns ett digitalt glapp som nästan går över socioekonomiska gränser. Om du har dåligt med stöd hemifrån, om du själv har ganska lite utbildning, då får du svårare att navigera online på ett klokt sätt, säger Thomas Nygren. 

Kön är en annan faktor som påverkar. Nygren ser inga större skillnader mellan könen när det kommer till källkritisk förmåga i stort, men pojkar och flickor rör sig delvis i olika miljöer online. 

– Tjejer får särskilda utmaningar för de vistas ofta i sociala medier med manipulativa skönhetsbudskap. Det kan vara svårt att hantera. Det är inte så att tjejer är sämre på att hantera informationen, men de har ett mer utmanande medielandskap eftersom den typen av skvallernyheter och skönhetspåverkan är så stark.  

Killar konsumerar däremot mycket sport, även här kan källkritiskt tänkande vara en utmaning. 

– De tror att sportrapportering är väldigt objektiv. Men det är den faktiskt inte. Om man läser nyheterna om Luleå Hockey i Luleå, eller om man gör det i Stockholm, så är det två helt olika matcher som har spelats, säger Thomas Nygren och tillägger att både killar och tjejer förstås kan tvingas hantera osunda skönhetsideal och vinklade sportresultat.  

Svårare att lära sig källkritik av föräldrarna nu än förr 

Barn lär sig av vad deras föräldrar gör. Imitationsinlärning kallas fenomenet, och en utmaning som seglat upp det senaste decenniet är svårigheten att imitera någon som sitter med sin mobil. 

Tidigare var det enkelt för ett barn att se vilka källor och medier föräldrarna litade på – och hur de konsumerade dem. Morgontidningen uppslagen vid köksbordet och nyheterna på tv kl 19.30. Men idag, när en stor del av vuxnas informationsintag sker via en mobil eller läsplatta, är det nästan omöjligt för ett barn att ens kunna se vad föräldern gör. Kollar pappa Twitter, läser han en nyhetsartikel, eller jobbar han? Vilka sajter verkar han lita på, och varför? 

En lösning är att man som förälder helt enkelt sätter i rutin att berätta för sina barn vad det är man egentligen gör på sin skärm. 

– Jag tycker man ska vara tydlig med att det är viktigt att följa med i vad som händer i världen, till exempel. Och varför det är viktigt. Att överföra den typen av kulturarv, säger Thomas Nygren. 

Prata med din tonåring om källtillit 

För äldre barn och tonåringar tycker Nygren att målet bör vara att lära dem bli kritiska och konstruktiva i sitt tänkande. 

– Det är lätt att bli bara kritisk och att man är skeptiskt mot allting. Och har man då för lite kunskap så är risken att man avfärdar allt. Och det är inte den typen av människor som vi vill att våra barn ska bli, säger han. 

Han återkommer till vikten av källtillit, att ha sajter eller personer som man litar på i sitt flöde. 

– I skolorna brukar man uppmana elever att ha en app som Omni, så att de får ett nyhetsflöde där någon tidigare har granskat informationen åt dem.