Informationspåverkan från främmande makt använder sociala medier för att påverka Sverige. Genom noga planerade kampanjer försöker man sprida misstro, påverka opinionen och främja sin agenda. Så här går det till.
Det finns alltid många som vill påverka vår bild av verkligheten. Det gäller speciellt i tider av krig, kris och stora omvärldshändelser. Det finns också flera aktörer som är ute efter att påverka bilden av Sverige.
Samtidigt lever vi med en enorm mängd information och innehåll från internet och sociala medier. Och främmande makt som genomför informationspåverkan riktad mot Sverige använder oftast just sociala medier. Enligt den brittiske forskaren Carl Miller har sociala medier och nya digitala verktyg som AI gjort det allt lättare att genomföra informationspåverkan.
Allt om källkritik från Internetstiftelsen
- Internetstiftelsens event med föreläsningar från Källkritikens dag 2024
- Artiklar om källkritik på webbplatsen Internetkunskap
- Lektioner i källkritik för grundskolan på Digitala lektioner
- Undersökning om svenskarnas källkritiska förmåga på webbplatsen Svenskarna och internet
Det har blivit så enkelt att en idiot skulle kunna göra det.
Carl Miller, CASM
– Det har blivit så enkelt att en idiot skulle kunna göra det. Flera olagliga marknadsplatser online säljer informationspåverkan som en tjänst. Du behöver egentligen inte kunna någonting, bara klicka och beställa, säger Carl Miller.
Carl Miller jobbar på den engelska tankesmedjan Demos och har där grundat forskningscentret CASM (The Centre for the Analysis of Social Media). CASM har bland annat kartlagt den så kallade LVU-kampanjen, som spred desinformation om att den svenska socialtjänsten kidnappar muslimska barn.
Vad är informationspåverkan?
Informationspåverkan är när en främmande makt eller deras ombud blandar sig i en inomstatlig angelägenhet för att stötta en egen agenda. Syftet är bland annat att skapa misstro mellan medborgare i landet, men också att påverka opinion och demokratiska val. Det är alltså potentiellt skadlig kommunikation.
Informationspåverkan kan genomföras som enskilda aktiviteter eller som en del av en större påverkanskampanj. En påverkanskampanj består av flera aktiviteter och en av dem är informationspåverkan med hjälp av olika kommunikationsverktyg. Men andra delar kan vara diplomatiska och ekonomiska sanktioner, eller militära styrkedemonstrationer som ett land genomför.
Du kan läsa en djupare beskrivning av informationspåverkan i artikeln Vad är informationspåverkan från främmande makt?
Man använder en kombination av tekniker
Organiserad informationspåverkan kan se ut och fungera på många olika sätt, beroende på vilka som är den tilltänkta målgruppen. Ibland kan den rikta sig mot en bred publik som hela befolkningen i ett samhälle. Man kan också rikta informationspåverkan mot specifika grupper, utifrån till exempel ålder, inkomst eller etnicitet. Då anpassar man budskapet för att tilltala just den gruppen.
Man kan använda flera olika tekniker, beroende på vad det är för typ av informationspåverkan. Det kan vara allt från hackning av datorer till förfalskade nyheter. Man kan också gå till personangrepp mot individer, eller kapa en diskussion på sociala medier. Men det vanliga är att man använder många tekniker i kombination för att uppnå önskad effekt.
Teknikerna är många och används i kombination. Därför kan det vara svårt för enskilda att märka att de utsätts för informationspåverkan.
Därför kan det vara svårt för enskilda att märka att de utsätts för informationspåverkan. En enda annons eller några provocerande inägg på Facebook kopplar man oftast inte ihop med en organiserad kampanj mot Sverige. Det är först när man granskar en stor mängd liknande händelser som man kan se ett mönster. Först då kan man börja analysera vad det är som pågår.
Myndigheter och underrättelsetjänster i många länder jobbar aktivt med att kartlägga och förstå hur informationspåverkan går till. Men privata företag och forskningscenter gör det också.
Vilka tekniker använder man för informationspåverkan?
Social och kognitiv hackning. Dessa tekniker utnyttjar sociala relationer mellan människor och psykologiska tricks för att påverka människor. Det kan handla om att använda botar och troll för att dela, gilla och kommentera på vissa inlägg på nätet. På så vis ger man intrycket att vissa åsikter är mer populära än de egentligen är (den så kallade bandwagon-effekten). Andra metoder är att rikta budskapen mot slutna användarforum där många likasinnade finns. Man kan också skräddarsy annonser för enskilda individer med budskap som de är mottagliga för (Dark Ads).
Vilseledande identiteter. Detta är metoder där man efterliknar trovärdiga informationskällor för att ge sina egna budskap en känsla av förtroende. Man kan till exempel utge sig för att vara kända personer eller pålitliga organisationer. Det gör man både genom imitatörer och bedragare, men också genom förfalskad information, fejkade nyhetssidor och falska webbplatser. Man använder också så kallade lockfåglar – det är personer som låtsas vara fristående men som någon annan avlönar. Aktörer med stora resurser kan också skapa falska företag, forskningsinstitut och tankesmedjor. Dessa använder man för att ge sken av äkthet. Sådana falska aktörer brukar man också kalla potemkinkulisser.
Teknisk manipulation är när man använder moderna tekniska verktyg för informationspåverkan. Ett exempel är att använda botar (små datorprogram som utför automatiska uppgifter). En annan metod är deepfakes (förfalskade bilder, video och ljud skapade av AI-verktyg). En tredje metod är så kallade sockpuppets – falska konton med anonym identitet som deltar i debatter online.
Desinformation är avsiktligt felaktig eller vilseledande information. Det kan till exempel vara att använda korrekt fakta i ett falskt eller felaktig sammanhang. Man kan också manipulera information genom att ta bort ljud eller ändra tex, eller helt enkelt fabricera information. En vanlig metod är också att använda satir och parodi för att sprida kontroversiella åsikter och vilseledande information.
Illasinnad retorik handlar om att utnyttja det offentliga samtalet för att vilseleda, distrahera och provocera. Användare på sociala medier som medvetet provocerar brukar man kalla troll. De kan drivas av personliga motiv, men ibland arbetar de på uppdrag av någon annan. Här kan man också använäda falska konton och botar. Ett exempel på illasinnad retorik är att gå till personangrepp istället för att bemöta ett argument (ad hominem). Ett annat exempel är att att flytta fokus från en diskussion genom att lyfta ett helt annat fenomen (whataboutism). En tredje metod är att översvämma en diskussion med en flod av olika argument, fakta och källor (gish-gallop). Dessa inlägg kan i sig vara både falska och sanna.
Symbolhandlingar kan man också använda som en del av en påverkanskampanj. Till exempel kan man skapa falska demonstrationer för att ge intrycket att en viss fråga har stöd. Man kan också genom hackning och läckor sprida en uppfattning om osäkerhet i samhället, eller avslöja hemlig information vid ett väl valt tillfälle för att undergräva någons trovärdighet.
Källa: Att möta informationspåverkan – handbok för kommunikatörer, Myndigheten för psykologiskt försvar.
Hur kartlägger man informationspåverkan?
Flera av metoderna som man använder vid informationspåverkan utnyttjar det offentliga samtalet och demokratiska samhällens öppenhet. Yttrandefrihet är en viktig del i en demokrati, men här utnyttjar man det för att påverka debatten och flytta fokus från vissa frågor till andra. Allt för att påverka opinionen i en särskild riktning, skapa misstro mot samhällsviktiga institutioner eller bara öka på polarisering och spänningar i samhället.
The rise of Information Warfare
Hör Carl Miller berätta om hur CASM (The Centre for the Analysis of Social Media) går till väga när de kartlägger informationspåverkan online. Föredraget är på engelska men textat på svenska.
Under ett framträdande i Stockholm på källkritikens dag 13 mars 2024 berättar Carl Miller hur CASM går till väga när de kartlägger informationspåverkan online. Ett exempel är en kampanj som Ryssland lanserade i samband med invasionen av Ukraina 2022. Genom att studera språket som ett stort antal meddelanden på X (Twitter) använde kunde CASM länka ihop inlägg från flera olika länder med ett gemensamt budskap.
De flesta av kontona var nyskapade och använde falska profilbilder. Syftet var i korthet att sprida de så kallade hashtaggarna #istandwithrussia och #istandwithputin så mycket som möjligt. På så vis skulle dessa ämnen börja trenda på plattformens topplista och därmed bli synligt för många fler.
Sanning eller lögn spelar ingen roll
Carl Miller berättar att informationspåverkan av den här typen inte handlar om vad som i sig är sant eller falskt. Syftet är att åstadkomma en politisk effekt. I det arbetet kan utvalda sanningar eller halvsanningar fungera lika bra som rena lögner, eller rentav bättre.
En stor del av informationspåverkan handlar om att välja rätt ämne. Man väljer känsliga ämnen där det finns motsättningnar i landet, eller där det redan finns ett visst stöd för frågan. Då delar man lättare budskapet vidare. De som delvis håller med om budskapet är också lättare att själva influeras och påverkas. Så gjorde man i sociala medier-kampanjen kring #istandwithrussia och #istandwithputin. Där utnyttjades en redan befintlig och utbredd misstro mot västvärlden och försvarsalliansen Nato som finns i många länder.
LVU-kampanjen – kidnappar socialtjänsten muslimska barn?
LVU-kampanjen är den hittills största påverkanskampanjen som skett mot Sverige. Kampanjen tog sikte på Socialstyrelsen och det falska budskapet gick ut på att svensk socialtjänst systematiskt på lösa och felaktiga grunder omhändertar barn till muslimska föräldrar och tvångsplacerar dem hos andra familjer. Detta likställde man med en form av kidnappning – att den svenska socialtjänsten skulle kidnappa muslimska barn.
Upptakten skedde under 2021 och kampanjen fick stort genomslag i media de två följande åren. Både Säkerhetspolisen och FRA (Försvarets radioanstalt) har bedömt att kampanjen haft en direkt negativ påverkan på säkerhetsläget i Sverige. De aktörer som har försökt motverka de felaktiga uppgifterna utsattes för hat och hot.
Du kan läsa mer i rapporten om LVU–kampanjen som är skriven av Linda Ahlerup och Magnus Ranstorp från Försvarshögskolan.
Ryssland tvättade falska nyheter på engelska
Här är ett annat exempel på omfattande informationspåverkan som nyhetskanalen SVT har kartlagt. Det visar hur Ryssland använder nyhetstjänster online för att skapa trovärdighet åt falska historier.
Man inleder kampanjen 21 december 2023 genom att ett anonymt konto på Youtube publicerar en video. I videon påstår en man att ukrainska specialstyrkor dödat hans bror, en egyptisk journalist. Detta efter att journalisten avslöjat att en släkting till Ukrainas president Zelenskyj köpt en lyxvilla i Egypten. Det är okänt vem som filmat videon. Den får stor spridning, men är helt falsk. Zelensky har inte köpt någon villa, den egyptiska journalisten existerar inte och mannen i videon är troligtvis en skådespelare.
Tre mindre egyptiska tidningar rapporterar snabbt om nyheten. Tidningarna har tidigare återrapporterat falska nyheter, men det är okänt hur de fått tag på just den här historien. Efter några dagar raderar tidningarna den felaktiga nyheten, men då har många redan hunnit dela den vidare på sociala medier.
Ryska sajter publicerar i västvärlden
Kort därefter plocka den engelskspråkiga sajten Clear Story News upp nyheten. Sajten är gjord för att likna en amerikansk nyhetssajt, men har en rysk IP-adress. På samma adress finns också andra liknande sajter som sprider pro-rysk propaganda på engelska.
Det är nu 25 december, bara fyra dagar efter att man publicerat videon. Vid det här laget har nyheten alltså publicerats och "tvättats" både av egyptiska medier och på engelska för att få en trovärdighet. Först nu börjar ryska medier rapportera den falska nyheten om mordet på journalisten. Ett flertal ryska tidningar och tv-kanaler sprider historien och källhänvisar till publiceringen på Clear Story News eller någon av de egyptiska tidningarna.
Samtidigt börjar berättelsen spridas på sociala medier i västvärlden. Många av inläggen gillas och delas vidare för att få ytterligare spridning av anonyma konton med många följare. På så vis når den falska nyheten en publik i väst, men utan en tydlig koppling till Ryssland.
Vilka genomför informationspåverkan?
Främmande makt använder alltså olika metoder för informationspåverkan. Men vem är då denna "främmande makt" och vilka är det som faktiskt planerar och genomför informationspåverkan?
– Vi kan se att retoriken och budskapen ofta matchar med olika typer av doktriner som finns i världen, särskilt hos diktaturer. Kampanjer kan också startas av missnöjda individer eller extremistiska politiska mobiliseringar, säger Carl Miller.
Men han understryker också att det inte enbart är diktaturer och extremistiska grupper som ägnar sig åt informationspåverkan. Det har blivit allt vanligare också i demokratier och inom många olika slags politiska rörelser.
– I det senaste indiska valet exempelvis tog Facebook bort vilseledande kampanjer från i stort sett varje politiskt parti som ställde upp i valet, berättar Carl Miller.
Men för Sveriges del finns en del stater och aktörer som är särskilt intressanta att hålla koll på, berättar Andreas Edevald på Myndigheten för psykologiskt försvar.
– Det handlar om stater som till exempel Ryssland, Kina eller Iran, men också ideologiskt motiverade aktörer med ursprung i antidemokratiska eller extremistiska rörelser. Exempel är grupper som IS och Al-Qaida. Det är sådant vi tittar på primärt från myndighetens håll.
Graffiti i Paris spreds på sociala medier
Det här exemplet visar hur främmande makt kan betala för händelser och aktioner i den fysiska världen och därefter sprida det som en nyhetshändelse digitalt. Den här händelsen har bland annat granskats av den brittiska nyhetskanalen BBC.
I Frankrike lever Europas största grupper av palestinier och israeler. När konflikten i Gaza inleddes i oktober 2023 ökade spänningarna mellan dessa grupper i landet. Kort därefter uppmärksammar fransk media att över 250 davidsstjärnor målats på husfasader i Paris. Symbolen är starkt förnkippad med Israel, och bilder av graffitin får snabbt spridning på sociala medier.
Franska myndigheter upptäcker att ett antal falska konton på X (tidigare Twitter) använts för att sprida bilderna. Totalt har ett botnätverk med över tusen falska konton delat över 2 500 bilder på davidsstjärnorna. Enligt den franska underrättelsetjänsten Viginum ligger troligtvis det ryska desinformationsnätverket RRN bakom kampanjen.
En utredning visar också att själva graffitin med största sannolikhet var beställd utifrån av en främmande makt. Den franska tidningen Le Monde har pekat ut den pro-ryske affärsmannen Anatolii Prizenko som ansvarig.
– Man lyckades gripa personer på plats i Frankrike som blivit betalda av en rysk oligark, berättar Andreas Edevald som är senior analytiker på Myndigheten för psykologiskt försvar. Att använda graffiti för att sprida polarisering är en gammal taktik som Ryssland bland annat använde i Västtyskland efter andra världskriget.
Lätt att skapa påverkanskampanjer online
För att genomföra en typisk påverkanskampanj på sociala medier behöver man något förenklat två saker. Det första är IP-adresser. Detta är det huvudsakliga sättet en sociala medier-plattform avgör om du sitter i Sverige eller i Ryssland exempelvis.
– Om du vill skapa ett fejkat konto, och särskilt om du vill skapa 10 000 fejkade konton, så behöver du ett stort antal IP-adresser. Dessa finns enkelt tillgängliga att köpa på nätet och de kostar inte särskilt mycket, berättar Carl Miller.
Det andra som man behöver är programvara som man kan använda för att styra dessa tusentals konton och få dom att posta samma eller liknande innehåll. Också sådana program finns att köpa på nätet och kostar inte mer än några dollar.
Informationspåverkan säljs på nätet
Men för den som inte har kunskaperna själv går det också att beställa informationspåverkan från andra, ungefär som man skulle kunna beställa en annonskampanj på Facebook från en kommunikationsbyrå. Enligt Carl Miller är detta alternativ förmodligen något dyrare, men ändå såpass billigt att vem som helst med en del kapital undanlagt skulle kunna köpa en kampanj.
– Det finns flera olika nivåer, berättar Carl Miller. Från de enkla som vem som helst kan göra, till väldigt sofistikerade tekniker som man egentligen bara kan genomföra under lång tid och om man har väldigt stora resurser, så som en stat eller liknande organisation.
De påminde om ett vanligt företag. De hade anställningsavtal, skiftarbete och mellanchefer.
Carl Miller, CASM
Ett exempel på en verksamhet med stor skala är IRA (Internet Research Agency) – en av Rysslands största "trollfabriker". IRA var ett ryskt företag som fått smeknamn som "Trollen från Olgino" och "Kremlinrobotarna". De har legat bakom ett flertal större propaganda- och påverkanskampanjer åt ryska affärsintressen och politiska intressen.
IRA hade starka kopplingar till den ryske oligarken Yevgeny Prigozhin som tidigare ledde den privata militära Wagnergruppen. Kort efter Wagnergruppens uppror mot Ryssland ned i juli 2023 lade man ned IRA. Carl Miller beskriver IRA som en omfattande organisation.
– De påminde på många sätt om ett vanligt företag. De hade anställningsavtal, skiftarbete och mellanchefer, säger Carl Miller. IRA var förmodligen ett av de största exemplen, men det finns verksamheter i alla olika storlekar.
Hur kan man skydda sig mot informationspåverkan?
Som vi har sett finns det många olika sätt att bedriva informationspåverkan och allt handlar inte om att konstruera rena lögner och sprida förfalskade bilder.
Många av metoderna är heller inte olagliga och eftersom syftet aldrig är uttalat kan det som vanlig internetanvändare vara svårt att skydda sig. Det blir särskilt svårt eftersom påverkanskampanjer ofta försöker hitta frågor där det redan finns stöd bland stora delar av befolkningen eller en utbredd oro, som i exemplen från Ukraina och den svenska socialtjänsten.
Ett vanligt tips är såklart att vara källkritisk och försöka avgöra vem som är avsändare till det man läser, samt vad syftet är.
– En stor del handlar om att vara vaksam på vem som är avsändare, oavsett om det sker genom olagliga metoder eller inte. Jag vill helst inte att FSB (Ryska federationens federala säkerhetstjänst) ska påverka svenska eller brittiska val, oavsett vilken teknik de använder, säger Carl Miller.
Se upp för det som triggar dig
Källkritiskt tänkande är ett bra grundtips. Men i praktiken kan det vara svårt att vara ständigt källkritisk, och det är heller inte önskvärt att vara skeptisk mot precis allt. Carl Miller föreslår tre förhållningssätt till informationsflöden på sociala medier som alla kan använda i vardagen.
- Se upp för din egen ilska. Desinformationskampanjer förlitar sig på starka känslor för att spridas, och fokuserar ofta på ämnen som upprör. Vrede, ilska och en känsla av orättvisa är ganska enkla att väcka hos de flesta människor, och därefter är de enklare att påverka.
- Ta det lugnt. Alla typer av virala framgångar på nätet, nästan oavsett budskap, är utformade för att delas vidare omedelbart. De bygger på att väcka en direkt lust att dela, därför att budskapet är roligt, upprörande, otäckt eller annat. Materialet är oftast inte utformat för att tåla att läsaren stannar upp och funderar på det. Ett bra skydd är därför att träna sig att inte dela saker vidare på känsla, utan att reagera på saker långsammare. Låt det ta tid.
- Undvik evighetsskrollande. Detta är något som de flesta av oss som använder sociala medier gör – vi skrollar vidare och vidare i jakt på innehåll. I stället bör vi börja tänka på information som en diet – konsumera inte för mycket på en gång. Precis som med kostvanor borde vi börja tänka hälsosamt kring hur vi konsumerar information på sociala medier.
