Har du en känsla av att det du tänkt dela på sociala medier är sant? Då ska du nog ta och stanna upp – det är nämligen just våra känslor som ofta står i vägen för fakta och gör att lögner sprids.

Donald Trumps presidentinstallation i januari 2017 lockade inte den största publiken någonsin. Det har bevisats genom en rad olika metoder, vilket bland annat den amerikanska sajten factcheck.org uppmärksammat.

Trots det vägrade den nyblivna presidentens rådgivare, Kellyanne Conway, erkänna felet under en intervju med den amerikanska nyhetskanalen NBC News, och menade istället att administrationen endast presenterat "alternativa fakta".

I vissa lägen tror vi bara på vad vi vill tro, inte vad vi har skäl att tro.

Åsa Wikforss

Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och inleder sin bok, Alternativa fakta – om kunskapen och dess fiender, med berättelsen om den amerikanska presidentinstallationen.

Oviljan att acceptera en sanning trots att det finns bevis för den kallas ofta faktaresistens. Och det är något som kan drabba fler av oss än bara Donald Trump.

Men Åsa Wikforss använder helst uttrycket "kunskapsresistens".

− Det är bättre eftersom det handlar om saker som lätt går att veta men som man inte vill veta. I vissa lägen tror vi bara på vad vi vill tro, inte vad vi har skäl att tro.

Så vad är det egentligen som ställer sig i vägen för att vi ska till oss av fakta?

1. Vi söker bekräftelse

Vi människor har en tendens att leta efter bekräftelse på det vi redan tror, så kallad "bekräftelsebias". Och tack vare den enorma mängd information som sprids via internet idag har sådan bekräftelse aldrig varit enklare att hitta, enligt Åsa Wikforss.

Håller man sig till Facebook som nyhetsflöde sker detta också till stor del automatiskt, eftersom vi som läsare i första hand serveras det vi brukar tycka om att läsa och klicka på.

– Bekräftelsebias drabbar alla, oavsett utbildning eller intelligens. Det bästa sättet att komma över sin bias är att prata med andra som tycker annorlunda.

2. Vår grupptillhörighet grumlar

Vi tillhör alla olika typer av grupper med olika typer av kultur: arbetsplatsen, vännerna, fotbollsklubben eller olika Facebook-grupper.

Vår grundinställning är att tro på den information som kommer till oss, särskilt från våra vänner.

Åsa Wikforss

Då vår identitet ofta är kopplad till vår grupptillhörighet blir gruppens övertygelser centrala. I fikarummet. Och på internet.

− Det här är inget nytt, men det nya är att själva spridningen av information går så mycket snabbare idag. Vår grundinställning är att tro på den information som kommer till oss, särskilt från våra vänner. Och falska påståenden som vi tar till oss är inte helt lätta att ta bort, säger Åsa Wikforss.

Gruppens övertygelser stärks också om de ifrågasätts, eftersom vi då riskerar att känna oss hotade och slår ifrån oss. Inom forskningen används begreppet "identity threat", berättar Åsa Wikforss.

3. Vi tror på det vi hört eller sett

Ett problem med fakta- eller kunskapsresistens är att en fast övertygelse är svår att rubba. Så kallat "sanningsbias" innebär att vi har lättare att ta till oss ett påstående än att slå det ifrån oss, även om vi får veta att en källa är opålitlig.

Resultaten visar att man gärna fortsätter att tro på ett påstående även när man inte längre har några skäl att tro på det. 

Åsa Wikforss

I sin bok hänvisar Åsa Wikforss bland annat till forskning från Harvard där deltagare i en undersökning fortsatt att tro på ett påstående trots att de blivit informerade om att det inte stämmer. Fenomenet kallas också åsiktsuthållighet eller kognitivt framhärdande.

− Det har genomförts många experiment på det här området. Resultaten visar att man gärna fortsätter att tro på ett påstående även när man inte längre har några skäl att tro på det, säger Åsa Wikforss.

Åsa Wikforss nämner också ett exempel. 1998 fick forskaren Andrew Wakefield stor uppmärksamhet när han i en artikel i tidskriften The Lancet visade ett samband mellan MMR-vaccin och autism. När forskningen senare granskades av brittiska General Medical Council, som registrerar och övervakar läkare i Storbritannien, uppdagades en lång rad felaktigheter. The Lancet drog tillbaka Andrew Wakefields artikel och redaktören Richard Horton sa i en intervju med nyhetstidningen The Guardian att den var "en komplett lögn".

Många vaccinskeptikers inställning rubbades dock inte.

− De trodde att vaccin orsakar autism på basis av forskning som visade sig vara fusk. Trots att fusket avslöjats fortsätter de att tro att vaccin är farligt, säger hon.

4. Vi har för gott självförtroende

Människor har en tendens tro för mycket på sig själva. Överdrivet självförtroende kallas också "overconfidence bias" och innebär att vi i genomsnitt överskattar våra egna prestationer. En undersökning gjord av Ola Svensson vid Stockholms Universitet, visar att 93 procent av alla amerikanska bilförare tror sig köra bättre än genomsnittet.

Vi tror helt enkelt att vi har rätt oftare än vi har. 

Emma Frans

– Det finns många studier som visar liknande resultat, bland annat en som visar att universitetsprofessorer generellt sett anser att de är bättre på att föreläsa än vad de egentligen är, säger Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet och vinnare av Stora Journalistpriset.

Enligt Emma Frans kan fenomenet bidra till faktaresistens då människor helt enkelt riskerar att vara mer benägna att lita på sig själva istället för personer som i själva verket har mer kunskap och fakta kring en fråga.

– Vi tror helt enkelt att vi har rätt oftare än vi har. Och även om vi tänker på att vara kritiska mot andra glömmer vi att vi också borde vara kritiska mot oss själva, säger Emma Frans.

5. Motbevis blir bakslag

Om man tänker på att åsikter är uthålliga och formas av grupptillhörighet och bekräftelsebias, är det också logiskt att motbevis riskerar att föda vad man på engelska benämner "backfire effect", alltså ett "bakslag" eller en "baktändning".

− När ett påstående som vi tror stämmer motbevisas riskerar vi att känna oss hotade och påhoppade. Ifall övertygelsen är stark och viktig för vår identitet kan den bli ännu starkare, säger Åsa Wikforss.

I sin bok skriver Åsa Wikforss även om att det gjorts experiment som visar att människor reagerar ideologiskt på faktakontroll. När sanningshalten i ett påstående korrigerades ledde det bara till att experimentdeltagarnas ursprungliga övertygelse förstärktes.

Åsa Wikforss poängterar dock att det inte är avgjort hur ofta, eller under vilka omständigheter, baktändning sker. Mer forskning behövs i frågan.

6. Vi kittlas av det spektakulära

En MIT-studie publicerad i Science i början av mars 2018 visade att falska nyheter sprids snabbare än korrekta på Twitter. Forskarna analyserade 4,5 miljoner tweets från tre miljoner Twitter-konton under en tioårsperiod.

Falska nyheter är oftast "bättre" nyheter − de är mer spektakulära, tydliga och har mycket högre nyhetsvärde.

Åsa Wikforss

Resultatet blev att så kallade "fake news" var 70 procent mer troliga att delas än de nyheter som var sanningsenliga. Resultatet är inte förvånande, tycker Åsa Wikforss.

− Falska nyheter är oftast "bättre" nyheter − de är mer spektakulära, tydliga och har mycket högre nyhetsvärde. Den stora spridningen av falska nyheter samspelar också med vad man inom forskningen kallar sanningsillusionen − om ett påstående upprepas tillräckligt många gånger så tror vi på det.

Avslutningsvis kan vi med Åsa Wikforss hjälp konstatera att våra känslor och den ökade spridningen av information via internet kan resultera i att vi riskerar att bli fakta- eller kunskapsresistenta.

För att bromsa utvecklingen behöver vi tänka till innan vi sprider information vidare via sociala medier.

Internet är i det sammanhanget inte bara en kakafoni av åsikter utan också vårt allra bästa och viktigaste försvar mot spridningen av felaktigheter och falska påståenden.

Faktakoll och källkritik är i dag allas ansvar.