Desinformation har blivit en del av det digitala informationsflödet, inte minst i samband med politiska val. Sverige är inget undantag. Men hur stor påverkan har den – och hur undviker du att bli vilseledd?

I dag användes desinformation återkommande för att försöka påverka opinionen i samband med politiska val runt om i världen. Även i Sverige är oron för den här typen av påverkan utbredd.

Inför riksdagsvalet 2022 kände ungefär varannan väljare stor oro för att någon skulle använda falsk eller vilseledande information för att påverka valresultatet. Det visar undersökningen Svenskarna och internet: Valspecial 2022. En tredjedel av väljarna oroade sig för att utländska aktörer ska försöka påverka val genom internet.

I Svenskarna och internet: Valspecial 2026 ser vi att oron inte har minskat – snarare tvärtom. Nästan 9 av 10 svenskar tror att AI kommer att användas för att ta fram falska bilder och videoklipp i syfte att påverka valutgången hösten 2026.

Informationspåverkan riktad mot demokratiska val är både omfattande och organiserad. 

– Det sker i en helt annan skala nu än tidigare. I dag utgår man nästan från att det kan komma någon form av påverkan när det sker val i demokratiska länder, säger Johannes Lindgren, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Vad är desinformation?

Desinformation innebär att någon sprider falsk eller vilseledande information medvetet för att påverka hur människor tänker, känner eller agerar. Det är inget nytt fenomen. Vilseledande information har använts i allt från krigföring till politiska kampanjer genom historien. Men i dag ser förutsättningarna annorlunda ut. Med internet och sociala medier kan man sprida innehåll snabbt, globalt och rikta det mot specifika grupper.

Det var den ryska underrättelseapparaten som myntade ordet desinformation, eller "desinformatsija". Det fick ett franskklingande namn för att ge sken av att det härstammade från väst. Ordet i sig är alltså en form av desinformation – vilket den tidigare rumänske underrättelseofficeren Ion Mihai Pacepa berättat i boken Disinformation.

Ny teknik driver utvecklingen

Att sprida desinformation är relativt billigt och enkelt att genomföra jämfört med många andra sätt att påverka ett land. Samtidigt är det ofta svårt att avgöra vem som ligger bakom, och att ställa någon till svars. För den som vill påverka finns dessutom få nackdelar.

– Om du inte avslöjas lyckas din kampanj och om du blir avslöjad visar det att du har makt att göra en kampanj. Det blir en win-win för den som genomför det oavsett utfall, berättar Mattias Svahn, forskare på FOI.

Utvecklingen har också drivits på av ny teknik. Med hjälp av AI går det att producera och sprida stora mängder innehåll på kort tid. Det gör det svårare att avgöra vad som är sant och kan i förlängningen påverka tilliten till information överlag.

– Ju mer AI-genererat innehåll som sprids, desto svårare kan det bli att avgöra när något är autentiskt. I längden kan det göra att man blir mer misstänksam mot all form av innehåll, även det som faktiskt stämmer, säger Johannes Lindgren.

Även det omvärldspolitiska läget med krig och konflikter spelar in. Ryssland är en aktör som ofta pekas ut i samband med desinformationskampanjer riktade mot andra länder. Syftet är att skapa misstro mot demokratiska institutioner i västvärlden och försöka minska länders stöd för Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022.

Så sprider man desinformation

Desinformation sprids ofta genom flera olika metoder samtidigt och bygger sällan på en enskild falsk uppgift, utan på många små delar som tillsammans påverkar hur vi uppfattar en fråga. Du kan läsa mer om det i artikeln Vad är informationspåverkan från främmande makt?

Ett sätt är att efterlikna etablerade nyhetsmedier. Det kan handla om webbsidor som ser ut som välkända tidningar, men där adressen skiljer sig med någon enstaka bokstav. Innehållet kan då framstå som trovärdigt, trots att det är vilseledande.

– Man skapar webbsidor som efterliknar etablerade medier och ändrar bara små detaljer, säger Johannes Lindgren.

Ett exempel är en rysk påverkanskampanj som fått namnet Doppelgänger och som man inledde 2022. Man skapade nyhetssajter som utseendemässigt liknade etablerade medier som tyska Der Spiegel och franska Le Monde. Men innehållsmässigt fyllde man de falska sajterna med proryska artiklar och propaganda. Syftet var att påverka EU-valet genom att främja ytterkantspartier och i förlängningen minska stödet för Ukraina.  

Ett annat sätt är att sprida innehåll i sociala medier, ofta i stora mängder. Inläggen kan vara utformade för att väcka starka känslor eller förstärka konflikter som redan finns i samhället.

AI kan snabbt producera desinformation

AI kan man använda för att snabbt producera texter, bilder och videor. Det gör det enkelt att skapa innehåll som ser trovärdigt ut, och svårt att avgöra vad som är äkta. Det kan handla om fejkade nyhetsinslag, manipuerade videor eller falska kändisuttalanden, utformade för att påverka opinionen eller skapa misstro. 

Gemensamt för många av de här metoderna är att de utnyttjar frågor där det redan finns motsättningar.

– Den här typen av påverkan uppstår sällan i ett vakuum. Den bygger ofta på konflikter eller frågor där det redan finns motsättningar i samhället, säger Johannes Lindgren.

Desinformation förekommer inte bara i samband med val, utan också i andra frågor som väcker starka känslor. I Sverige spreds till exempel under 2021 och 2022 en kampanj med påståenden om att socialtjänsten systematiskt omhändertar barn från muslimska familjer på felaktiga grunder. Uppgifterna saknade grund, men fick stor spridning både i Sverige och internationellt och bidrog till oro och misstro mot myndigheter och rättsväsendet.

Kan desinformation påverka politiska val?

En mer subtil anledning till att sprida desinformation är att man vill underminera själva sanningsbegreppet och skapa misstro mot myndigheter, nyhetsmedier och andra auktoriteter. Men kan desinformation få så stort inflytande att det påverkar utfallet av ett val? Det är svårt att visa att en enskild kampanj direkt har avgjort ett valresultat. Men det finns exempel där påverkan varit så omfattande att den fått konsekvenser för valprocessen. I Rumänien 2024 annullerade man till exempel första omgången i presidentvalet efter misstankar om omfattande påverkan.

– Det går inte att peka på en enskild insats och säga att den avgjorde ett val. Däremot kan det bidra till att skapa en sämre valrörelse och påverka förtroendet för processen, säger forskaren Mattias Svahn.

I stället handlar det ofta om mer indirekta effekter. Desinformation kan bidra till att förstärka motsättningar och påverka vilka frågor som diskuteras – och i vissa fall minska förtroendet för hur ett val går till. I längden kan det få betydelse.

Om tilliten till information, myndigheter eller valprocesser minskar, kan det påverka hur människor deltar i det demokratiska samtalet. USA:s president Donald Trump har till exempel gjort det till sin paradgren att kalla etablerade medier för "fake news". Istället levererar Trump "alternativa sanningar" som saknar faktaunderlag.

I Sverige är tilliten till myndigheter och samhällsinstitutioner relativt hög, vilket kan göra samhället mer motståndskraftigt mot desinformation. Men förtroendet är inget som man kan ta för givet. Om det minskar kan det göra samhället mer sårbart för påverkan.

Vad kan du göra själv?

Det går inte att skydda sig helt från desinformation, men det finns sätt att minska risken att bli vilseledd.

Ett första steg är att stanna upp. För att få snabb spridning är många inlägg utformade för att väcka starka känslor. Det gäller också att vara försiktig med sådant som bekräftar ens egen uppfattning lite för mycket. 

– Stämmer det här ovanligt väl med vad jag redan tycker? Det är en bra fråga att ställa sig innan man delar något vidare, säger Mattias Svahn.

Det är också klokt att kontrollera var informationen kommer ifrån. Är det en källa du känner igen? Ser webbadressen ut som den brukar? Och går uppgiften att bekräfta i flera oberoende källor?

Samtidigt handlar det inte bara om att vara kritisk, utan också om att veta vad man kan lita på. Den metoden kallas källtillit och du kan läsa mer om det i den här artikeln. Etablerade nyhetsmedier och myndigheter har rutiner för att kontrollera information, även om de också kan göra misstag.

– Det handlar om en balans mellan källkritik och källtillit. Att både kunna ifrågasätta och veta vilka källor man faktiskt kan lita på, säger Mattias Svahn. 

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att öppen debatt är en viktig grund i en demokrati och i ett öppet samhälle.

– Samhällsfrågor och även valresultat måste kunna diskuteras öppet, säger Mattias Svahn.