Före det amerikanska presidentvalet 2016 var det inte många som hade hört uttrycket "fake news". Idag är det omöjligt att undvika det, men vet du vad begreppet egentligen betyder?
"Fake news" är ett återkommande begrepp i samhällsdebatten. Trots det är det många av oss som använder begreppet felaktigt.
– Det är ett problematiskt begrepp att hantera, inte minst för att Donald Trump började använda det för att smutskasta etablerade medier, säger Thomas Nygren, docent i historia.
Enligt Thomas Nygren används "fake news" idag för att beskriva två olika saker.
Den ursprungliga användningen avser desinformation som ser ut som nyheter: när någon medvetet manipulerar sanningen eller sprider lögner för politisk, ideologisk ellerekonomisk vinning.
Den andra användningen av begreppet "fake news" är den som Donald Trump hjälpt till att popularisera. Då används begreppet som ett slagord för att misstänkliggöra meningsmotståndare och medier, eller för att misskreditera det som inte stämmer överens med ens egen världsbild.
Men vi börjar med desinformation.
Fake news i sin ursprungliga betydelse
Desinformation har funnits i alla tider, men den moderna formen som begreppet "fakenews" avser är ett relativt nytt fenomen. Det har gått hand i hand med teknikens utveckling och inte minst internet.
– På 1990-talet såg man internet som en demokratisk kraft i det fria informationssamhället. Men med åren har det kommit nya typer av information som kallar sig nyheter och efterliknar nyheter, men som är desinformation. Tekniken har gått fram så mycket att vem som helst idag kan sprida "fake news" på ett sätt som ser både professionellt och trovärdigt ut, säger Thomas Nygren.
Exempel på fake news
Ett tydligt exempel på hur internet möjliggjort den snabba spridningen av fake news är från 2016, när Donald Trump för första gången kandiderade till USA:s president. Under kampanjen fanns det över 100 webbplatser registrerade i Makedonien som systematiskt publicerade falska nyheter för att lyfta Donald Trump. Detta har bland annat brittiska BBC rapporterat om. Nyheterna skrevs av tonåringar i den lilla staden Veles mot betalning och flera fick stor spridning i USA via Facebook.
Ett svenskt exempel från samma år är en falsk nyhet som påstod att Sveriges dåvarandestatsminister Stefan Löfven bar en klocka av lyxmärket Patek Philippe, värd runt 270 000 svenska kronor. Nyheten fick stor spridning på sociala medier, trots Stefan Löfvens pressekreterare dementerade uppgifterna. Klockan var i själva verket tillverkad av fackförbundet IAM och kostade runt 1 000 kronor, enligt tidningen Aftonbladet.
Ett tredje exempel är den ryska så kallade Doppelgänger-kampanjen som inleddes2022. Man spred rysk propaganda genom att publicera artiklar på falska nyhetssajter som skulle likna etablerade europeiska medier som tyska Der Spiegel och franska Le Monde. Syftet var från början att påverka EU-valet och minska Europas stöd för Ukraina efter den ryska invasionen.
Fake news som politiskt slagträ
Den andra användningen av "fake news" etablerade sig på allvar under 2016. I sin kampanj för att bli USA:s president började Donald Trump använda begreppet för att attackera den amerikanska pressen. På så vis fick han många av sina anhängare att hållamed om att landets stora nyhetsorganisationer sysslade med medvetna lögner och liberal propaganda.
Efter valet 2016 har Donald Trump fortsatt att trumma in sitt budskap om att negativa skriverier mot honom är mer än bara negativa – de är direkt falska. Han har frekvent kallat seriösa nyhetsförmedlare som CNN och New York Times för lögnaktiga.
– När Trump använder begreppet "fake news" handlar det ofta om att smutskasta etablerade medier som granskar makten, säger Thomas Nygren.
Men det är fortfarande viktigt att känna till den ursprungliga betydelsen av "fake news". Det menar Jonas Andersson Schwarz, mediesociolog och forskare. Han betonar vikten av att inte använda termen felaktigt.
– Vi måste vara väldigt noga med vad vi menar med "fake news". Det handlar inte om sånt som råkar vara ogrundat eller osant i största allmänhet, utan termen har en mycket snävare mening. "Fake news" åsyftar fabricerat material som avsiktligt utformats i syfte att få sidvisningar eller klick och därmed ekonomisk vinning, alternativt avsiktlig desinformation för att vilseleda allmänhet eller specifika målgrupper, säger han.
Läs mer på Internetkunskap
- Gör snabbkurser i källkritik på Internetkunskap. Lär dig att granska information och bli en mer medveten internetanvändare.
- 5 knep för att genomskåda fejk på nätet. Internet svämmar över av nyheter, propaganda, skämt och lögner. Hur vet man vad som är sant och vad som är falskt?
- Så genomför främmande makt informationspåverkan mot Sverige. Främmande makt använder sociala medier för att påverka Sverige – så här går det till.
