Innan det amerikanska presidentvalet 2016 var det inte många som hade hört uttrycket "fake news". Idag är det omöjligt att undvika det. Men vet du vad begreppet egentligen betyder?

"Fake news" har blivit ett allt mer återkommande begrepp i samhällsdebatten. Trots det är det många av oss som använder begreppet felaktigt.

– Det är ett problematiskt begrepp att hantera, inte minst för att Donald Trump under sin tid som president använde det för att smutskasta etablerade medier, säger Thomas Nygren, docent i historia vid Uppsala universitet.

Enligt Thomas Nygren används "fake news" idag för att beskriva två olika saker.

Den ursprungliga användningen avser desinformation som ser ut som nyheter: när någon medvetet manipulerar sanningen eller sprider lögner för politisk, ideologisk eller ekonomisk vinning.

Den andra användningen av begreppet "fake news" är den som USA:s före detta president Donald Trump hjälpt till att popularisera. Då används begreppet som ett slagord för att misstänkliggöra meningsmotståndare, eller för att misskreditera det som inte stämmer överens med ens egen världsbild.

Men vi börjar med desinformation.

Fake news i sin ursprungliga betydelse

Desinformation har funnits i alla tider, men den moderna formen som begreppet "fake news" avser är ett relativt nytt fenomen som har gått hand i hand med teknikens och inte minst internets utveckling.

– På 1990-talet såg man internet som en demokratisk kraft i det fria informationssamhället. Men med åren har det kommit nya typer av information som kallar sig nyheter och efterliknar nyheter, men som är desinformation. Tekniken har gått fram så mycket att vem som helst idag kan sprida "fake news" på ett sätt som ser både professionellt och trovärdigt ut, säger Thomas Nygren.

Exempel på fake news

I november 2016 avslöjade amerikanska digitaltidningen Buzzfeed att över 100 sajter registrerade i Makedonien systematiskt spred falska nyheter via Facebook, "How Teens In The Balkans Are Duping Trump Supporters With Fake News".

Tekniken har gått fram så mycket att vem som helst idag kan sprida "fake news".

Thomas Nygren

Genom att hitta på politiska nyheter som tilltalade de olika sidorna av den då pågående amerikanska valrörelsen tjänade bolagen stora pengar varje gång någon gick vidare från Facebook till deras egna sajter och klickade på deras annonser.

Liknande sajter finns även i Sverige och under senare år har det flera gånger hänt att politiker och andra myndighetspersoner fått gå ut och dementera falska uppgifter som skrivits om dem.

I slutet av 2016 fick en artikel som påstod att Sveriges statsminister Stefan Löfven bar en klocka av märket Patek Philippe, värd runt 270 000 svenska kronor, stor spridning på sociala medier.

Först när tidningen Metro sökte Stefan Löfvens pressekreterare visade det sig att nyheten var felaktig.

"Klockan på bilden togs fram av fackförbundet IAM (International association of machinists and aerospace workers) på 1980- eller 90-talet. Statsministern har haft den sen 1990-talet", förklarade Ingela Nilsson, pressekreterare, i ett mejl till fejkavslöjarsajten Viralgranskaren, som numera är nedlagd (grundarna till Viralgranskaren startade 2020 Källkritikbyrån istället).

Fake news som politiskt slagträ

Den andra användningen av "fake news" etablerade sig på allvar under 2016. I sin kampanj för att bli USA:s president började Donald Trump använda begreppet för att attackera den amerikanska pressen och fick många av sina anhängare att hålla med om att landets stora nyhetsorganisationer sysslade med medvetna lögner och liberal propaganda.

"Fake news" åsyftar fabricerat material som avsiktligt utformats i syfte att få sidvisningar eller klick och därmed ekonomisk vinning.

Jonas Andersson Schwarz

Som president har han sedan fortsatt att trumma in sitt budskap om att negativa skriverier mot honom är mer än bara negativa – de är direkt falska.

På Twitter kallar han frekvent seriösa nyhetsförmedlare som CNN och New York Times för lögnaktiga.

– När Trump använder begreppet "fake news" handlar det ofta om att smutskasta etablerade medier som granskar makten, säger Thomas Nygren.

Men bara för att Donald Trump och många andra har börjat använda uttrycket lättvindigt ska inte andra ta efter. Jonas Andersson Schwarz, mediesociolog på Södertörns högskola, betonar vikten av att veta vad som verkligen bör kallas "fake news" – alltså ursprungsdefinitionen av uttrycket – och inte använda termen felaktigt.

– För mig som forskare är definitioner viktiga. Vi måste vara väldigt noga med vad vi menar med "fake news". Det handlar inte om sånt som råkar vara ogrundat eller osant i största allmänhet, utan termen har en mycket snävare mening. "Fake news" åsyftar fabricerat material som avsiktligt utformats i syfte att få sidvisningar eller klick och därmed ekonomisk vinning, alternativt avsiktlig desinformation för att vilseleda allmänhet eller specifika målgrupper, säger han.