Nättroll kommer i olika skepnader. Det kan vara allt från en ensam rättshaverist till en professionell organisation som sprider politisk propaganda. Men det går att lära sig trollens knep och undvika deras fällor.

När man talar om trollen så står de i… Ja, idag står inte trollen i farstun utan på internet, och främst är det i sociala medier vi möter trollen. Och till skillnad från de i sagornas värld är så kallade nättroll högst verkliga väsen.

Begreppet troll, som det används på internet, kommer från trolling eller dragrodd – ett sätt att fiska som går ut på att man drar bete efter båten i hopp om att att få napp.

I datorsammanhang började uttrycket "trolling" användas redan i slutet av 1980-talet, för att beskriva beteendet att häva ur sig osakliga eller provocerande kommentarer i forum för att se om någon svalde betet och började rya om hur trollet missförstått allt.

Spelar på våra känslor

I dag används begreppet i en betydligt vidare bemärkelse, men nu precis som då, är troll duktiga på att spela på våra känslor.

Ofta låter de trovärdiga, även när de säger helt felaktiga saker.

Barbro Fällman

– Jag vill inte kalla det för retorik, det de ägnar sig åt. Men de är skickliga på att hitta våra sårbarheter, ömma punkter i samhället, som de petar på. Ofta låter de trovärdiga, även när de säger helt felaktiga saker. De hänvisar till källor som inte finns, gör bedrägliga jämförelser och anklagar gärna sina motståndare för hyckleri, säger retorikexperten Barbro Fällman.

Enligt Margarita Jaitner, som forskar om asymmetriska hot och informationspåverkan vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, finns det i dag en mängd olika typer av troll vars drivkraft är att försöka påverka människor via internet och sociala medier.

Så känner du igen ett nättroll

Det kan röra sig om ensamma individer som söker uppmärksamhet, personer som sprider ett budskap av övertygelse, kriminella aktörer som vill sprida virus och skadlig programkod eller automatiserade konton på sociala medier som programmerats för att sprida vidare information.

Även aktörer som professionellt ägnar sig åt att sprida lögner och skapa förvirring kallas idag för troll. Den ryska firman Internet Research Agency, som amerikanska myndigheter anklagade för att ha spridit desinformation före och efter det amerikanska presidentvalet 2016, benämns ofta som en trollfabrik.

Detsamma gäller de bolag i Makedonien som avslöjats med att sprida lögner i form av så kallade fake news för att tjäna pengar.

I februari 2017 granskade journalisten Mathias Ståhle på Eskilstuna-Kuriren hur sajten Granskning Sverige då arbetade. Granskningen fick rubriken Den svenska trollfabriken och Mathias Ståhle belönades med det prestigefyllda priset Guldspaden för den. Genom att manipulera inspelade telefonsamtal med svenska journalister spred Granskning Sverige osanna intervjuer med journalisterna på nätet.

Mathias Ståhle lyckades själv, med hjälp av ett påhittat Facebook-konto, bli rekryterad för att utföra telefonsamtal. Han kategoriserar Granskning Sverige som en trollfabrik av flera olika anledningar.

– Själva graden av organisering är en. Detta är inget vanligt kompisgäng. De har byggt en sajt som är till för att bjuda in nybörjare och förse dem med en manual för att trolla. Ovanpå det erbjöd de till och med betalning för att göra det.

Motivet – en blandning av pengar och ideologi

Motivet till Granskning Sveriges verksamhet tycks enligt Mathias Ståhle vara en blandning av pengar och ideologisk övertygelse.

– Delvis arbetar de med journalistiska metoder, som att optimera sina rubriker och hitta rätt forum att sprida sitt material i, och delvis med trollmetoder som att attackera enskilda journalister och använda falska konton för att dela och sprida sitt innehåll.

 Det var tydligt att båda lägren använde sig av liknande teknik.

Mathias Ståhle

Mathias Ståhle har även annan erfarenhet av troll. Efter en granskning av höger- och vänsterextremister, under 2013, överöstes han med mejl från troll både på den vänstra och högra sidan av det politiska spektrumet.

– Första dagen, när vi publicerade artiklar om vänsterextremister, kom mejlen från det hållet. Breven hade nästan identiskt innehåll och det var uppenbart att de kom från ett fåtal personer som arbetade i grupp, säger Mathias Ståhle och fortsätter:

– Dagen efter, när vi publicerade artiklar om högerextremister, kom liknande mejl från den sidan. Det var tydligt att båda lägren använde sig av liknande teknik.

Mathias Ståhle tror att även att val i Sverige kan komma att påverkas av troll.

– Men bara om vi tillåter det. Trollandet fungerar bara så länge vi överraskas av det. Är vi medvetna om att det förekommer så kommer vi inte att bli lurade.