Desinformation är spridningen av falsk information med avsikt att vilseleda, förvilla eller manipulera mottagaren.

Vad är desinformation?

Desinformation är spridningen av falsk information med avsikt att vilseleda, förvilla eller manipulera mottagaren. Målet med desinformation kan vara att påverka folks åsikter, skapa förvirring, skada någons rykte eller främja en specifik agenda. Desinformation kan förekomma i olika former, inklusive falska nyheter, felaktig information, förvrängda fakta och propaganda.

Desinformation bör inte sammanblandas med misinformation som är oavsiktligt fel och där avsändaren är omedveten om informationens felaktighet.

Desinformation är inget nytt fenomen, men internet och sociala medier har gjort att desinformation – liksom all information – sprids snabbt och globalt. Dessutom når de effektivt de grupper som är särskilt mottagliga för dess budskap. Det är inte ovanligt att det är stater som ligger bakom desinformationskampanjer men det förekommer även att olika typer av organisationer med ekonomiska motiv är avsändare.

Exempel på desinformationskampanjer

Nazitysklands demonisering av judar är en av de mest grymma och destruktiva desinformationskampanjerna i modern tid. Ett senare exempel på effektiv desinformation är påståendena om massförstörelsevapen i Irak, och kopplingen mellan Al-Qaida och Saddam Hussein, som föranledde Irakkriget 2003. Fortfarande vet man inte om den falska informationen om massförstörelsevapen från början kom från George W Bushs administration, från den amerikanska underrättelsetjänsten eller från någon extern part som lurat dem.

Desinformation är vanligt förekommande i samband med val. I efterdyningarna av det amerikanska presidentvalet 2016 väcktes det åtal mot 13 ryska medborgare och tre ryska företag som ansågs ha manipulerat valprocessen genom desinformation. Utredningen visade bland annat att företaget Internet Research Agency i Sankt Petersburg aktivt spridit desinformation och underblåst konflikter i USA.

Experter på svenska myndigheterna Totalförsvarets forskningsinstitut och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap menar att även vi i Sverige kan räkna med att utsättas för desinformationskampanjer i samband med val.

I december 2021 började det spridas desinformation om att svensk socialtjänst kidnappade muslimska barn utan rättsligt stöd. Konsekvensen blev bland annat att medarbetare i socialtjänsten hotades. Myndigheten för psykologiskt försvar bedömde kampanjen som den största desinformationskampanjen riktad mot Sverige någonsin. Regeringen bemötte desinformationskampanjen med åtgärder för att trycka tillbaka desinformationen och stärka socialtjänsten.

Desinformation förekommer även på lokal nivå. Ett exempel på det inträffade 2015 i Österåkers kommun, utanför Stockholm, där någon delade ut flygblad som påstod att ett boende för funktionsnedsatta skulle flyttas till förmån för ett nytt flyktingboende. Det falska påståendet fick spridning när mottagare av flygbladet fotograferade och postade det på sociala medier. Kommunen kunde gå ut och dementera uppgiften inom bara ett par timmar.