Clickbait, på svenska klickbete, är en rubrik eller text som är utformad på ett överdrivet eller osant sätt för att locka läsaren att klicka på en länk till en webbplats. Metoden är vanligt förekommande för delat material på sociala medier och spelar ofta på starka känslor och ovisshet. 

Även kallat: clickbait (engelska)

Varför används klickbete?

Ett klickbete, eller clickbait, är en rubrik eller text utformad för att få läsaren att klicka på en länk. Användningen av så kallade "Klickbetesrubriker" faller tillbaka på en lång tradition inom tidningsvärlden att sätta rubriker som ska locka läsaren att fortsätta läsa hela artikeln. Skillnaden är att traditionella mediehus (oftast) följer den publicistiska regeln att rubriken ska ha täckning i brödtexten. Så är inte alltid fallet för klickbetesrubriker.  

Klickbete – en glidande skala från undanhållande av information till rena lögner

I och med genombrottet för sociala medier har den här metoden plockats upp och anpassats av nya så kallade viralsajter som drar nytta av det digitala formatet och grundläggande mänskligt beteende för att locka besökare till sina sajter med klickbetes-rubriker. Motivet är oftast ekonomiskt – genom att locka fler besökare tjänar sidan mer på annonser på sidan. 

Klickbeten kan placeras på en skala från totalt falska påståenden via överdrifter till att helt enkelt utelämnande av den informationen läsaren faktiskt vill ha. Flera nyhetssidor eller andra plattformar har nått stor framgång genom att bygga sitt innehåll optimerat för att spridas genom sociala medier. De kallas viralsajter och två exempel är amerikanska Upworthy och Buzzfeed. Både Aftonbladet och Expressen drev under några år på 2010-talet egna så kallade viralsajterna Lajkat och Omtalat. Klickbetesrubriker till de här sajterna är dock inte framtagna för att luras utan enbart för att generera trafik.  

Har man otur kan en uppseendeväckande rubrik ibland leda till en ren bluff. Under 2019 användes till exempel flera kända svenska personers namn, bland andra Filip Hammar, Fredrik Skavlan och Leif GW Persson, som klickbete för artiklar där de påstods ha investerat i Bitcoin. Resultatet blev att många svenskar ville göra detsamma men allt visade sig vara en bluff och många blev av med pengar.   

Exempel på klickbete 

Enligt Wikipedia innehåller en klickbetesrubrik oftast följande komponenter: 

• en rubrik som består av två fraser 
• ett känslomässigt löfte 
• undanhållande av viktig information för läsaren 

Klickbetesrubrikerna spelar ofta på starka känslor som rädsla, ilska eller glädje för att få oss att reagera och är inte sällan starkt polariserande. De fokuserar på vad vi inte vet snarare än att informera. För att få svaret måste läsaren klicka. 

 Jämför till exempel de här (påhittade) rubrikerna "Kan det vara farligt att vaccinera sig mot Covid-19? Så här säger experten" med "Ingen risk förknippad med vaccinering för Covid-19 enligt expert".