En konspirationsteori är en tro på att en viss händelse eller omständigheter i hemlighet har arrangerats av någon eller några med onda avsikter.

Vad är en konspirationsteori?

En konspirationsteori är ett försök att ge en förklaring mellan orsak och verkan, men där resonemanget om vad som är sant och falskt har blandats ihop med värdeomdömen om vad som är rätt och fel. En viktig del i en konspirationsteori är att den är meningsskapande, den ska ge mening åt något stort och viktigt som har hänt. Konspirationsteorier hävdar vanligen att de officiella förklaringarna kring en händelse är avsiktligt falska och vilseledande.

Personer som tror på och sprider konspirationsteorier kallas för konspirationsteoretiker. Konspirationsteorier ska vara meningsskapande. Det är en berättelse som ger mening åt något stort och viktigt som har hänt i samhället men där resonemang om vad som är sant och falskt har blandats ihop med värdeomdömen om vad som är rätt och fel.

Konspirationsteorier låter vetenskapligt, men är att betrakta som pseudovetenskap. Det kan finnas delar i en konspirationsteori som stämmer, men det finns också beståndsdelar i en konspirationsteori där sanningen inte är viktig. Det handlar istället om att förklara en händelse utifrån en redan färdig världsbild. Ofta sker det genom att ge en annan grupp skulden för något som inträffat.

Konspirationsteorier kan idag spridas snabbt via internet och kretsar ofta kring en påstådd hemlig komplott. I en typisk konspirationsteori hävdas det att inget händer av en slump och att sammanträffanden inte existerar. Konspirationsteoretiker menar ofta att världen är uppdelad i goda och onda och vill lägga skulden på vissa människor och grupper.

En konspirationsteori består typiskt av tolv beståndsdelar: 

• Mönster – allt hänger ihop
• Plan – allt händer avsiktligt
• Sammansvärjning – några har planerat allting tillsammans
• Onda avsikter – någon vill skada oss
• Hemlighet – någon vill dölja något för oss
• Bevis – det finns tecken som avslöjar konspirationen
• Dualism – allt är svart eller vitt
• Syndabockar – det är någon annans fel
• Demonisering – de skyldiga är onda
• Systemkollaps – samhället är på väg mot sitt yttersta slut
• Sanningssägarna – den goda sidan har genomskådat konspirationen
• Konspirationsteoriernas bildspråk – exempelvis bläckfisken, dolken, ögat

Hur länge har det funnits konspirationsteorier?

Konspirationsteorier har funnits åtminstone sedan den franska revolutionen i slutet av 1700-talet. Internet har underlättat spridningen av konspirationsteorier eftersom det går snabbt att komma åt och sprida vidare information på nätet. Det är också enkelt att bilda grupper kring ett innehåll vilket gör det lätt att haka på en konspirationsteori. Det finns också ofta en memefaktor, det vill säga att innehåll kan modifieras, klippas om, delas och plockas upp av andra. När en konspirationsteori väl har slagit rot kan den snabbt växa i omfattning. Konspirationsteorier är svåra att motbevisa för de som tror på den eftersom alla som försöker betraktas som en del av konspirationen.

Vilka sprider konspirationsteorier?

Det finns många anledningar till att någon sprider konspirationsteorier eller tror på dem. De flesta människor är i någon grad mottagliga. En del människor har svårt att tolka kunskap och fakta. Då drar man lätt felaktiga slutsatser och ser samband mellan saker som inte nödvändigtvis hänger ihop. En annan anledning kan vara psykologisk, till exempel att man till följd av en traumatisk händelse redan hyser misstro till myndighetspersoner eller vårdpersonal. En stark existentiell övertygelse kan också ligga till grund för människors tro på konspirationsteorier.

Andra sprider teorierna för att de medvetet vill provocera, manipulera eller attackera människor för politisk eller ekonomisk vinning. Konspirationsteorier kan användas av politiska aktörer för att befästa makt och smutskasta politiska motståndare men det kan även vara ett sätt att uttrycka maktkritik av personer som känner sig eller är maktlösa. De kan också användas av en stat för att påverka ett annat land. Eller inom ett land för att skuldbelägga vissa grupper. 

Ofta finns det ekonomiska incitament att sprida konspirationsteorier. Ekonomin på internet är ofta uppbyggd kring att man ska klicka på länkar för att komma till innehåll som också visar annonser. Allt som får användare att klicka på länkar kommer därför att bli mer gångbart för plattformar som Twitter och Facebook. På så vis kan en lockande konspirationsteori snabbt spridas på sociala medier.

Uppmärksammade konspirationsteorier

Nästan varje större kris i samhället är grogrund för konspirationsteorier. Konspirationsteorierna erbjuder då enkla förklaringar på komplexa problem och kan också ge mening, en känsla av kontroll och ordning i kaos. Behovet av enkla och tydliga lösningar förstärks vanligen i tider av oro och forskare har sett att antalet konspirationsteorier ökade stort till exempel efter terrorattentaten 11 september 2001 i USA.

Några välkända konspirationsteorier handlar om att USA:s president John F. Kennedy skulle ha mördats av CIA, att tvillingtornen i New York sprängdes inifrån 11 september 2001, att månlandningen 1969 egentligen var fejkad och att utbyggnaden av 5G-nätet orsakade coronapandemin. I Sverige har det till exempel uppkommit konspirationsteorier kring mordet på Olof Palme och Estoniakatastrofen.