.FILE 2G 3G 4G 5G
Två personer tittar på datorskärm och funderar vid fönster på Internetstiftelsens kontor.

Därför vill du tro på konspirationsteorier

För att känna igen och bemöta en konspirationsteori är det viktigt att förstå vem det är som tror på dem, vilka som sprider dem, och varför. Att tro på konspirationsteorier är mycket vanligt, och de allra flesta av oss är mottagliga på någon nivå.

Konspirationsteorier är inte alltid lätta att bemöta. Och om du tror på en konspirationsteori så är du inte ensam. En konspirationsteori är en berättelse som skapar mening åt en händelse. Dessa berättelser blandar fakta med ogrundade övertygelser – ofta genom att lägga skulden för något på en särskild grupp människor.

Läs mer om vad en konspirationsteori är, och vad som skiljer dem från "vanliga" konspirationer i den här artikeln.

Men vilka slags människor är det som börjar tro på konspirationsteorier, och varför gör man det? Andreas Önnerfors är professor i idéhistoria, och har bland annat skrivit rapporten Konspirationsteorier och covid-19 åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Enligt Andreas är det ett utbrett mänskligt beteende att tro på konspirationsteorier. Det är faktiskt så vanligt att de allra flesta av oss är mottagliga på något sätt, även om de flesta kanske inte tror att jorden är platt.

– Tron på konspirationsteorier är så vanlig att vi inte kan kalla det en sjukdom, och det finns ingen diagnos som heter "konspirationsteoretiker". Men det finns flera andra diagnoser som kan göra människor mer benägna att tro på konspirationsteorier, till exempel paranoia, berättar Andreas Önnerfors.

Andreas Önnerfors, idéhistoriker som forskar om konspirationsteorier.
Andreas Önnerfors är idéhistoriker och forskar om konspirationsteorier.

Ingen sjukdom att tro på konspirationsteorier

Inom forskningen pratar man om tre olika förklaringar till att tro på konspirationsteorier, eller tre nivåer. Den första nivån är kognitiv, den andra psykologisk och den tredje existensiell. De flesta människor skulle kunna var mottagliga på någon av de här tre nivåerna, menar Andreas Önnerfors.

Därför ska du bry dig om källkritik

Få ord känns lika slitna som källkritik. Det finns en anledning till det – källkritiken behövs. Men vilket ansvar har du själv, och vad kan du göra för att inte luras att sprida fejkat innehåll? 

Den första nivån är kanske den vanligaste. Människor som kognitivt har svårt att tolka kunskap och fakta har också en benägenhet att tro på konspirationsteorier. De tenderar att dra felaktiga slutsatser och se samband mellan saker som inte nödvändigtvis hänger ihop.

– Vi kan likna det vid bilkörning, säger Andreas Önnerfors. När man kör bil måste man tolka skyltar och annan information i trafiken, men man måste också läsa av hastighetsmätaren i bilen och ta hänsyn till omgivningen. Det är inte alla som kan det – de kanske tolkar en hastighetsskylt bokstavligt, och så kör de 100 kilometer i timmen trots att det kanske går en förskoleklass på utflykt alldeles bredvid vägen. Så kan man tänka att en konspirationstroende gör också – den tar genvägar kognitivt.

Psykologiska och existensiella skäl att tro på konspirationsteorier

Psykologiskt finns det flera saker som kan göra en människa mer benägen att tro på olika konspirationsteorier. Ett exempel är "förstärkta personlighetsdrag" som man kan få efter en traumatisk upplevelse, men det behöver inte vara kopplat till en diagnos. Personer som varit med om en allvarlig trafikolycka kanske undviker att åka bil under en lång tid efteråt, och en person som varit med om ett trauma i vården kanske undviker läkare och sjukhus. Andreas Önnerfors säger:

– Just bristande tillit till myndighetspersoner och vårdpersonal som läkare är relativt vanligt. Så när en sådan person säger att man borde ta vaccinet mot covid-19 så tror man inte på dem. Man kanske har blivit felbehandlad i vården tidigare, eller har en närstående som blivit det.

Man på väg mot en dörr på glänt.

När det gäller coronapandemin är också socialisering en stark psykologisk faktor menar Andreas Önnerfors. Människor är sociala varelser – det orsakar stor social frustration om man inte får träffa varandra. Resultatet kan vara vrede eller att man misstänkliggör själva orsaken till att inte få träffas.

– Den tredje nivån är den existensiella. Man kanske har en stark tro att Gud styr världen, eller att naturen av sig själv kommer att fixa pandemin exempelvis. Här finns också en tro på att världen är uppdelad i svart och vitt eller ont eller gott. Då blir man väldigt lätt mottaglig för konspirationsteorier som berättar samma sak.

Hur kan man bemöta en konspirationstroende?

Hur ska man då bemöta någon som tror på och sprider en konspirationsteori? Det beror på vilken nivå personen befinner sig på. Det vill säga, är det en kognitiv, en psykologisk eller en existensiell tro som ligger bakom? Ett problem är att de flesta som argumenterar mot konspirationstroende nästan enbart fokuserar på den kognitiva nivån. Andreas Önnerfors säger:

– Vi måste ta alla de här tre nivåerna i beaktande. Vi tror att om vi bara tar hand om den kognitiva nivån så kommer det att fixa sig. Där ligger källkritik och media- och informationskunnighet, som vi satsar mycket på i skolan. Men de båda andra nivåerna är ju också där – det psykologiska och det existensiella.

På den psykologiska nivån är mycket drivet av rädslor, att man känner sig hotad och är rädd för att någon annan ska kontrollera dig. Många av de antivaccinrörelser som uppstått under coronapandemin kallar sig därför frihetsrörelser. Berättelsen de sprider handlar om en kamp mot att någon annan ska kontrollera ens liv, till exempel staten. Mycket av detta kan grunda sig i en psykologisk rädsla enligt Andreas Önnerfors, och det kan vara svårt att argumentera sakligt mot det.

– På den existensiella nivån är det också jättesvårt. Hur kan man övertyga någon som verkligen tror att världen är uppdelad i goda och onda? Det ligger på samma nivå som världsåskådning och religion – det går inte riktigt att argumentera emot. Dessutom har vi ju religionsfrihet, säger Andreas Önnerfors.

Man med dator i knät vilar i soffa på kontor.
Tips för att bemöta konspirationsteorier är att visa förståelse och respekt – och att veta när det är dags att sluta diskutera.

Bemöt med respekt och förståelse

Ett bra första tips för att bemöta en konspirationsteori handlar därför om att försöka förstå skälet till varför en människa tror på den. En stor del av detta handlar om att lyssna, försöka relatera till den andres situation och att visa respekt. Om det ligger kognitiva skäl bakom kan man försöka att ställa frågor för att uppmuntra till kritiskt tänkande, och presentera annan information från forskning och betrodda källor.

Ytterst handlar det också om att veta när det är dags att sluta. Om konspirationsteorin är en del av personens världsbild och livsåskådning kommer du förmodligen inte att lyckas övertyga. Att fortsätta argumentera i en sådan situation riskerar istället att stöta bort personen och göra saken värre.

6 strategier för att bemöta en konspirationstroende

  1. Behåll lugnet. Bemöt alltid personen med respekt, och gör dig inte lustig över den drabbade.
  2. Försök att förstå. Det finns många skäl till varför en människa tror på konspirationsteorier. Försök att lyssna utan att döma.
  3. Relatera. Att bara argumentera leder lätt till fler konflikter och frustration, Försök att fundera på varför den drabbade omfamnar just dessa teorier.
  4. Ta in tillförlitliga källor. Försök få den drabbade att också ta in information från forskning, faktagranskning och andra betrodda källor för att balansera informationen.
  5. Uppmuntra kritiskt tänkande. Konspirationsteoretiker ser sig ofta som "kritiska tänkare" – fråga varför personen litar på just de källor som sprider konspirationsteorier och vilka motiv som kan finnas.
  6. Veta när du skall sluta. Att tro på konspirationsteorier hänger samman med kognition, personlighetsdrag och världsbild. Ibland kan samtalen snarare förstärka polariseringen, och då kanske det är bättre att avsluta. Det viktigaste är att visa förståelse.

Vem är det som talar?

Hur man ska bemöta en konspirationsteori beror också på vem det är som sprider dem, och vilket syftet är. Många som tror på konspirationsteorier kanske inte gör det för att påverka andra. En person i maktposition som sprider konspirationsteorier däremot, det är mer allvarligt. Konspirationsteorier kan användas både "nedifrån och upp" och "uppifrån och ned". Andreas Önnerfors säger:

En ung kille visar upp en bild på sig själv med annan frisyr på mobilen.

Vet du vad "fake news" är?

För två år sedan var det inte många som hade hört uttrycket "fake news". Idag är det omöjligt att undvika det. Men vet du vad begreppet egentligen betyder?

– Är det en matkhavare som uttalar konspirationsteorier så är det ju en del av maktutövningen, och då måste vi förstå att det är syftet. Då är det ett uppifrån och ner-perspektiv. Men om det är en individ som uttalar det nedifrån och upp så är det ofta ett uttryck av social frustration. Man känner sig maktlös, eller är maktlös. Det såg vi exempelvis under finanskrisen, och vi kanske kan beskriva många av protesterna mot coronapandemin på det sättet också om vi är välvilliga.

USA:s tidigare president Donald Trump.
Konspirationsteorier som sprids "nedifrån" är ofta ett uttryck för social frustration. Sprids de "uppifrån" handlar det mer ofta om ett verktyg för maktutövning.

Men konspirationsteorier kan också användas av en stat för att påverka ett annat land. Eller inom ett land för att skuldbelägga vissa grupper. Också i dessa fall består berättelserna av samma beståndsdelar. Och samma berättelse återanvänds flera gånger.

– Vi ser samma typ av berättelser återkomma gång på gång för att sprida misstro. Ett exempel är påståendet att Socialtjänsten felaktigt omhändertar barn, och i praktiken kidnappar dem. Den berättelsen har vi sett tidigare i förhållande till Norge och Finland, berättar Andreas Önnerfors.

Så används konspirationsteorier

  • Uppifrån och ned. Används av politiska aktörer för att befästa makt och smutskasta politiska motståndare.
  • Nedifrån och upp. Används som ett sätt att uttrycka maktkritik av personer som känner sig maktlösa (eller är maktlösa). Ibland används de också falskt av personer som påstår sig tala för de maktlösa.
  • Utifrån och in. Används som en del av informationspåverkan riktad mot en annan stat.
  • Inifrån och ut. Används för att skuldbelägga andra grupper, i syfte att hävda sin egen kollektiva eller kulturella identitet.

Svenska och amerikanska konspirationsteorier

Enligt Andreas Önnerfors är konspirationsteorier starkt kopplade till tider av kris på olika sätt. Detta speglas också i populärkulturen, där berättelser om konspirationer brukar bli populära och trendiga under och efter en kristid. Efter franska revolutionen uppstod konspirationsteorier, och detta återspeglades också i kulturen.

– Efter franska revolutionen blev det omåttligt populärt att skriva romaner, och de handlade väldigt ofta om hemliga sällskap, konspirationer i fullmånens sken och gömda dolkar. Samma sak hände efter 9/11-attentaten, där författare som Dan Brown blev oerhört populära.

Minnesmonument över M/S Estonia.
Konspirationsteorierna som uppstått runt förlisningen av M/S Estonia skapar bara mening i en skandinavisk kontext.

Men förutom att konspirationsteorier får en större lockelse i samband med kristider finns det också ett starkt grundintresse, särskilt i den amerikanska kulturen. Enligt Andreas Önnerfors talar amerikanska litteraturvetare om en stark konspirationstro i USA, som går tillbaka redan till den amerikanska självständighetsförklaringen.

– Självständighetsförklaringen innehåller ett antal fina paragrafer om frihet och annat, men sen kommer en lång rad med anklagelser mot den brittiske kungen som inte alltid stämde, berättar Andreas Önnerfors. Många av dessa anklagelser är inte sanna utan rena skuldbeläggelser. Så redan från början i USA:s historia finns ett konspirationstänk, och det har vi sett inte minst i Hollywood där konspirationsfilmer i princip är en egen genre som är omåttligt populär.

Finns det också svenska varianter på konspirationsteorier?

– I Sverige är det uppenbart att det finns två trauman som egentligen inte intresserar någon annan i världen förutom oss. Det ena är mordet på Olof Palme 1986, och det andra är förlisningen av M/S Estonia 1994. De berättelser som uppstått runt dessa händelser liknar andra konspirationsteorier, men de skapar bara mening i en svensk eller möjligtvis skandinavisk kontext, säger Andreas Önnerfors.

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Varje månad får du kunskap och tips från Internetstiftelsen som gör det digitala livet enklare. Poddar, artiklar och tips om föreläsningar. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Varje månad får du kunskap och tips från Internetstiftelsen som gör det digitala livet enklare. Poddar, artiklar och tips om föreläsningar. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn