En påverkanskampanj är en planerad och samordnad insats för att påverka hur människor tänker, känner eller agerar. Syftet kan vara att styra opinionen, påverka politiska beslut eller forma beteenden hos individer, grupper eller hela samhällen.

Vad är en påverkanskampanj?

En påverkanskampanj är en planerad och samordnad insats som främmande makt använder för att påverka hur människor tänker, känner eller agerar. Målet kan vara att förändra opinion, beslut eller beteenden hos individer, grupper eller samhällen. Det kan ske genom olika typer av påverkansaktiviteter, till exempel informationspåverkan.

Informationspåverkan kan förekomma i datorspel, på sociala medier, i tidningar eller i bilder. Det kan till exempel framstå som oskyldiga budskap i form av kommentarer om olika myndigheter eller om något politiskt parti. Men i själva verket är det en del av systematiska påverkanskampanjer med målet att skapa rädsla och oro. Avsändaren vill få människor att lita mindre på det öppna, demokratiska samhället, eller påverka politiska val.

En påverkanskampanj består alltså av flera aktiviteter och en av dem är informationspåverkan med hjälp av olika kommunikationsverktyg. Andra delar kan vara diplomatiska och ekonomiska sanktioner, eller militära styrkedemonstrationer som ett land genomför. Syftet är alltid att påverka samhället på ett sätt som gynnar den främmande makten.

För att skydda sig från påverkanskampanjer är ett vanligt tips att vara källkritisk och försöka avgöra vem som är avsändare till det man läser, samt vad syftet är.

Metoder för informationspåverkan

Informationspåverkan kan se ut och fungera på många olika sätt, beroende på vilka som är den tilltänkta målgruppen. En metod som används är social och kognitiv hackning vilket kan handla om att använda botar och troll för att dela, gilla och kommentera särskilda inlägg på nätet. På så vis ger man intrycket att vissa åsikter är mer populära än de egentligen är.

En annan metod är att använda sig av vilseledande identiteter där man efterliknar trovärdiga informationskällor för att ge sina egna budskap en känsla av förtroende. Man kan till exempel utge sig för att vara en känd person eller en pålitlig organisation.

Påverkanskampanjer kan också innebära att teknisk manipulation används, till exempel med botar, deepfakes eller sockpuppets, det vill säga falska konton med anonym identitet som deltar i debatter online. Andra exempel på metoder som används i påverkanskampanjer är desinformation, illasinnad retorik och symbolhandlingar.

Vilka är främmande makt?

Främmande makt kan innebära både stater med fientligt syfte, eller enskilda aktörer som är ideologiskt motiverade. Dessa kommer ofta från antidemokratiska eller extremistiska rörelser. Men det kan också röra sig om individer eller grupper i civilsamhället. Dessa individer eller grupper finansieras av främmande makt för att gå deras ärenden.

Exempel på påverkanskampanjer mot Sverige

En av de mest uppmärksammade påverkanskampanjer som skett i Sverige är den så kallade LVU-kampanjen som inleddes 2021. I kampanjen påstods det att socialtjänsterna i Sverige systematiskt och på felaktiga grunder tvångsomhänderta barn, i synnerhet barn med utländskt påbrå. Detta likställdes med en form av kidnappning och man menade att den svenska socialtjänsten skulle kidnappa muslimska barn. Kampanjen tog sikte på svensk lagstiftning som ska skydda barn som far illa. Både Säkerhetspolisen och FRA bedömde att kampanjen hade direkt negativ påverkan på säkerhetsläget i Sverige.