.FILE 2G 3G 4G 5G
Kvinna sitter vid bord med sin mobil i handen och ser bekymrad ut

Vilka lagar gäller egentligen på internet?

Internet har gjort det lättare än någonsin att nå ut i världen. Vi kommunicerar med människor från jordens alla hörn och väljer varor från hela världens skyltfönster – från vår soffa. Men vilka lagar vi måste förhålla oss till på nätet är inte alltid lika självklart.

De allra flesta människor är nog medvetna om att lagarna bestäms av landet som de befinner sig i. När utlandsturister åker fast för fortkörning i Frankrike är det de franska lagarna som avgör påföljderna. Och de flesta har koll på att sådant som är tillåtet i ett land kan vara förenat med straff och böter i ett annat. Som att bli ertappad med att använda e-cigaretter i Thailand eller att plocka med sig sand från Sardiniens stränder. Olika länder, olika lagar.

Om brottet sker på nätet blir det krångligare. Internet är ett globalt nätverk som inte låter sig hindras av nationsgränser. Det blir till exempel väldigt tydligt när vi handlar från webbutiker i andra länder. Inom EU har vi en förhållandevis enhetlig syn på distanshandel tack vare konsumenträttsdirektivet som trädde i kraft 2014. Men om du köper något från ett land utanför EU är det långt ifrån säkert att du skyddas av ångerrätten eller har garantierna som vi är vana vid här. Där blir det i stället extra viktigt att läsa webbutikernas villkor.

– Internationella överenskommelser mellan länder reglerar vilket lands lag som gäller, och vilket lands domstol som ska användas om man vill pröva ett fall. Så det handlar dels om vilka regler som gäller och dels vart man vänder sig om man vill agera utifrån reglerna, säger Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms Universitet.

Porträtt på Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms Universitet
Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms Universitet

Svagare konsumentskydd när du e-handlar från utländska webbutiker

Hur skyddad du är som konsument när du handlar i utländska webbutiker finns det alltså inga generella svar på, konstaterar Mårten Schultz.

– Det är dessutom väldigt svårt att som konsument driva processer i andra länder om man skulle vilja försöka. Har man till exempel köpt en tröja för 100 dollar från USA är det sällan värt besväret att leta efter en amerikansk advokat.

Närbild på router med kvinna som surfar i bakgrunden.

Så hamnar internet i din dator

Tiden då vi lät ett telefonmodem ringa upp och släppa ut oss på internet är förbi. I dag är tekniken bakom så raffinerad att vi sällan märker av den.

Problemen med nationsgränser stannar inte vid handel av fysiska produkter. Liknande problematik påverkar all information som vi själva – och våra tjänster – hanterar. Många webbtjänster som vi i Sverige använder ägs och administreras nämligen av amerikanska bolag, som lyder under amerikansk lag. För att komplicera situationen ytterligare kan webbtjänsternas servrar dessutom ligga i ett tredje land.

Oenighet kring vilka lagar som gäller när

Före internets genomslag hade vi inte den här typen av problem. Ville du kolla på en film gick du till den lokala biografen, som drevs av ett företag i det egna landet. Nu sitter vi hemma i våra svenska vardagsrumssoffor och strömmar film från amerikanska bolag med servrar på Irland.

Vilka lagar som egentligen gäller i de här situationerna råder det oenighet kring. Den europeiska dataskyddsförordningen GDPR påverkar exempelvis också länder utanför EU – eftersom GDPR ska skydda EU-medborgarnas data oavsett var den lagras.

Ur ett amerikanskt perspektiv kan det kännas underligt att behöva följa en europeisk förordning. Lika underligt kan det upplevas för oss européer att amerikanska myndigheter kan begära ut data från amerikanska molnleverantörers tjänster, även om datan berör européer och ligger på servrar i Europa. Därför blockerar flera amerikanska webbplatser europeiska besökare. Och vissa europeiska organisationer förbjuder i sin tur användning av amerikanska molntjänster.

Några saker är vi lyckligtvis förhållandevis överens om i vår del av världen, däribland yttrandefriheten och informationsfriheten. Europakonventionen och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter gör att du får skriva och säga saker på nätet, även om människor kan bli sårade.

Plattformarna får skapa egna regelverk

Det betyder däremot inte att du får säga vad som helst. Det finns inskränkningar i yttrandefriheten. I Sverige är det till exempel ett brott att hota eller offentligt sprida uttalanden som missaktar utpekade folkgrupper, till exempel via rasistiska budskap.

Vad får man egentligen säga på nätet?

Yttrandefriheten gör att du fritt får uttrycka dina känslor och åsikter – vilket är viktigt i en demokrati. Men får man säga precis vad man vill? Och kan yttrandefriheten hotas av aktörer som Facebook?

Men förutom att det finns straffrättsliga undantag som förbjuder dig att skriva och säga vissa saker på nätet måste du också förhålla dig till andra regelverk. Din yttrandefrihet på stora plattformar som till exempel Facebook styrs också av reglerna och användarvillkoren som du godkänner för att använda plattformen. Och följer du inte de reglerna kan du – oberoende av yttrandefriheten – både bli utkastad och få dina kommentarer borttagna.

Det som var kriminellt tidigare är fortfarande kriminellt. Och att skrika på ett torg skiljer sig egentligen inte heller speciellt mycket mot att göra det på Facebook.

Mårten Schultz

Så vad ger Facebook egentligen rätten att styra vad du får och inte får säga? Det beror på en annan grundläggande rättighet, nämligen avtalsfriheten.

– Enligt den får man i princip ingå vilka avtal som helst, säger Mårten Schultz.

Med den kan alltså plattformar som Facebook, Twitter och Snapchat, i stor utsträckning, reglera vad som du får publicera och kommentera hos dem.

"Rättssamhället har misslyckats"

Men även om internets globala arena ibland gör juridiken svårtolkad, är mycket kring digitala brott ändå lättbegripligt. I Sverige har lagstiftningen behövt finjusteras men de allra flesta brott har gått att föra över från en fysisk miljö till en digital. Ett hot som förut kom via brev eller telefon skiljer sig till exempel inte mot ett hot på nätet.

– Det som var kriminellt tidigare är fortfarande kriminellt. Och att skrika på ett torg skiljer sig egentligen inte heller speciellt mycket mot att göra det på Facebook, säger Mårten Schultz.

När det gäller tillämpningen av lagen är det däremot fortfarande lång väg kvar, konstaterar Mårten Schultz. Brottsförebyggande rådet har till exempel visat att 96 procent av de hot och kränkningar på nätet som de granskat lades ned av polis eller åklagare, enligt rapporten "Få anmälningar leder till åtal".

– Den övergripande bilden från lagstiftande håll är att det har räckt med finjusteringar av det straffrättsliga regelverket. Men tillämpningen av lagstiftningen har fungerat väldigt dåligt när det gäller många av brotten. Där kan man konstatera att rättssamhället har misslyckats, säger Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms Universitet.

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Varje månad får du kunskap och tips från Internetstiftelsen som gör det digitala livet enklare. Poddar, artiklar och tips om föreläsningar. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Varje månad får du kunskap och tips från Internetstiftelsen som gör det digitala livet enklare. Poddar, artiklar och tips om föreläsningar. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn
false
-