Hur länge kan man egentligen låta sin tvååring sitta med paddan? Måste man ha koll på varenda Youtube-klipp? Och ska de yngsta barnen ens ha tillgång till skärmarna? Här svarar forskaren Susanne Kjällander på frågor som många tampas med i vardagen.

Som småbarnsförälder blir man snabbt van att få råd om hur man bäst sköter och uppfostrar sitt barn. Men den digitala vardagen har skapat nya utmaningar där olika tips och riktlinjer inte alltid drar åt samma håll. Det kan göra det svårt att veta hur man ska navigera rätt när det kommer till internet och skärmanvändande. 

Saknas vägledning för digitalt föräldraskap

Statens medieråds rapport Småungar & medier 2019 visar att andelen småbarnsföräldrar som inte upplever sig ha tillräckligt mycket vägledning kring sina barns medieanvändning ökar. Detta trots att allt fler uttalar sig om för- och nackdelar kring skärmvardagen. I rapporten pekar man på att budskapen på området ofta är splittrade. Här finns både en betydande del i debatten om barns medieanvändning som är alarmistisk medan andra sidan står för "okritisk digitalevangelism".

En annan förklaring som Statens medieråd tar upp är att barnens ökade medieanvändning helt enkelt kan ha lyft föräldrars behov av vägledning. Inte minst för att den mediala debatten om skärmtid har blivit betydligt mer omfattande de senaste åren.  

Att tonläget ofta är högt kring de här frågorna kan göra det extra svårt att få vettig guidning i sitt digitala föräldraskap. Dessutom är vår allt intensivare digitala medieanvändning ett nytt fenomen där forskningen inte har hunnit ända fram än. Det gör, som Statens medieråd skriver i Småungar & medier, att vi faktiskt ännu inte känner till alla långsiktiga konsekvenser. Varken positiva eller negativa.

Svar på vanliga frågor om skärmanvändning

Susanne Kjällander, lektor och filosofie doktor på Stockholms universitet, har forskat om digitala verktyg i förskola och skola. Här ger hon sina svar och guidning för hur man kan tänka kring vanliga frågor om yngre barns skärmanvändande. 

Enligt WHO:s nya riktlinjer bör barn under två år inte utsättas för någon skärmtid överhuvudtaget. Hur orolig behöver man vara över att låta sin ettåring använda skärm regelbundet?

– Jag har ju inte forskat om digitalisering i hemmet utan i förskolan, men jag vet att WHO:s riktlinjer mest handlar om en oro för stillasittande. Barn rör sig mycket mindre i dag och det kan resultera i bland annat barnfetma. Det finns tillfällen då det digitala erbjuder någonting som det analoga inte ger, men de allra yngsta har egentligen inget behov av skärmar. Eftersom det här ämnet är så nytt så vet vi än så länge inte så mycket om hur skärmarna påverkar barn. Därför tycker jag att man ska vara aningen försiktig. 

Men är det okej att barnprogram som "Babblarna" vaktar ens bebis?

– Ja, det kanske är nödvändigt ibland för att som förälder få till sin vardag. Förut hade vi tv:n som barnvakt och nu använder barnen internet för att titta på tv. Så det tycker jag inte man ska vara så orolig för. Men det är viktigt att inte släppa dem helt fria, precis som man gör med andra aktiviteter så måste man vara involverad och ha koll.

Vilka risker finns med att sätta de yngsta barnen framför skärmarna?

– Vi vet inte riktigt än hur digitala verktyg påverkar yngre barn, så vi bör kanske vara något försiktiga. Att låta barn titta på skärm samtidigt som de äter kan till exempel vara en risk, eftersom de då inte verkar känna mättnad på samma sätt. Ibland kan skärmen bli en avledande verksamhet när barnet till exempel får små utbrott. Men barn behöver också lära sig att hantera ilska och turtagning. Då är det bra att veta att i förskolan används inte de digitala verktygen som muta. Man kan använda digitala verktyg när de tillför något. Om en digital bok till exempel inte erbjuder mer än text och bild kan det vara bättre med den fysiska. Då kan barnet känna på sidorna, känna lukten på boken och bokens tyngd. Men om den digitala boken erbjuder något utöver det analoga, till exempel interaktionsmöjligheter, ljud, animeringar eller en berättarröst på olika språk så är den ett bra alternativ.

Är det skillnad på att låta sin ettåring sitta framför ett program på tv under en halvtimme jämfört med att se ett Youtube-klipp på surfplattan lika länge?

– Det är en viss skillnad. På Youtube kan det dyka upp reklam som inte är anpassad för barn över huvud taget, även om Youtube Kids är lite mer granskat. Forskning visar att det är bättre att titta på en stor skärm på långt håll än en liten skärm på nära håll. Det är även skillnad i hur du sitter med en läsplatta jämfört med hur du sitter i en skön soffa framför en stor tv. 

Kan små barn utveckla nya förmågor tack vare nätet?

– Det finns inga barn i vårt samhälle som lever utan digitala verktyg, och då är det viktigt att möta och lära sig dem. Det finns till exempel stora möjligheter för barnen att bli aktiva, kreativa producenter. De kan skapa filmer, ta fotografier, skriva berättelser, redigera bilder och i stället för att bara lyssna på musik så kan de skapa musik superenkelt med gratisappar. Det jag också ser mycket i min forskning är att föräldrar numera frågar förskollärarna om de appar och verktyg som barnen använder i förskolan. Förut har det varit hemmets kultur som har spridit sig till skolan, men nu är det tvärtom, nu skapar mer än hälften av förskolebarnen eget digitalt material i hemmet.

En del föräldrar väljer att deras små barn ska vara helt utan alla skärmar tills de blir äldre. Kommer de hamna efter sina kompisar?

– Nej. Det där är en fråga som det ofta argumenteras för, att barnen behöver förberedas för framtiden. Men man behöver inte vara orolig för att ens barn ska hamna efter om man har valt att ha en skärmfri barndom. De kommer att möta det i förskolan eftersom det nu är obligatoriskt att använda digitala verktyg där.

Stämmer det att språkinlärningen kan hämmas av användningen av skärmar?

– Det kan egentligen vara både bra och dåligt. Om man är en väldigt engagerad vårdnadshavare som laddar ned bra pedagogiska appar och tränar med sina barn så kan det gynna språkutvecklingen. Det är bland annat därför förskolan ser till att alla barn får tillgång till en digital miljö med kvalité eftersom alla kanske inte har det hemma. Man kan se något jag kallar app-gap, en skillnad på vad barnen möts av i hemmet beroende på vilken bakgrund föräldrarna har. I vissa samhällsklasser är det mycket skjutspel, reklam och dåliga genusperspektiv medan andra istället har lärandeperspektiv och granskade appar i sina hem.

En av de allra vanligaste aktiviteterna bland förskolebarnen är att titta på tv och video. Lärprogram är det däremot färre som använder dagligen. Behöver man se till att ens barn gör mer av lärande aktiviteter, i stället för allt videotittande?

– Ja, det tycker jag nog. Det är jättebra att spela lek & lär-spel och spel där man kanske också rör sig mer. Det finns till exempel dansspel där man både rör sig och producerar, snarare än att bara sitta och konsumera. Skärmtid är ett ganska ointressant begrepp, det viktiga är vad man gör. Om man jämför att till exempel spela ett våldsamt spel i en kvart med att dansa framför en skärm i tre timmar så känns kanske dansen bättre ändå.

Påverkas hjärnan hos en ettåring som kollar på paddan eller mobilskärmen?

– Vi vet inte riktigt ännu och därför tycker jag det är klokt att inta en viss försiktighet. Det kan vara klokt att låta skärmanvändandet vara en aktivitet bland många och se till att barnen har fysiska aktiviteter varje dag.

Vilka varningstecken ska man hålla utkik efter när det gäller skärmanvändandet?

– Svårt att säga generellt men när man känner att barnet rör sig för lite, då är det läge att introducera något annat. Man måste begränsa och ha regler för skrämanvändandet, precis som man har med allt annat. Man behöver hitta en digital miljö som funkar för ens familj och sedan kan man revidera reglerna när barnen blir äldre eller får andra intressen.

Hur vet man egentligen vilka appar och verktyg som är bra för sina barn?

– Det finns många bra appar där barnen skapar själva innehållet och får vara kreativa. De kan vara svåra att hitta men det finns det två sajter som förskollärare använder mycket, Skolappar och Pappas appar. Där skriver du in vad du vill att appen ska träna och på många finns recensioner skrivna av utbildade pedagoger som berättar hur man kan använda dem ur ett lärandeperspektiv. Apparna är alltså granskade och har betygsatts av föräldrar och pedagoger.