.FILE
Kille från Asien som sitter i fönster och surfar på sin dator.

Hur fungerar internet som mänsklig rättighet?

Vi är många som tar internet för givet. Men visste du att internet är en mänsklig rättighet? Ändå skiljer det sig enormt vilka som har åtkomst till internet – och vilket internet de har åtkomst till – beroende på var i världen du bor.

Uttrycket “mänsklig rättighet” används ganska fritt av många. Vi tycker och tänker om vad som borde vara just en mänsklig rättighet.

Men mänskliga rättigheter är inte ett uttryck för hur viktigt man tycker att något är i största allmänhet. Det är en deklaration som FN har beslutat om, en lista både över vad människor har rätt till och vad de har rätt att vara fria från.

Alla ska ha rätt att kunna komma åt information och uttrycka sig via nätet.

FN:s deklaration över vad människor har rätt till.

På den här listan står bland annat att alla människor är lika mycket värda, att människor ska få gifta sig med vem de vill, tycka vad de vill och tro på vilken gud de vill, eller inte tro på någon gud alls.

Internet som mänsklig rättighet

Se videon som förklarar varför FN har valt att kalla tillgång till internet en mänsklig rättighet.

Och numera står det även att tillgång till internet är en mänsklig rättighet, på så sätt att regeringar inte får hindra sina invånare från att använda internet. Alla ska ha rätt att kunna komma åt information och uttrycka sig via nätet.

Stater som Ryssland, Kina, Saudiarabien och Sydafrika var emot tillägget i FN:s deklaration. Men hur ser det ut i världen idag? Har alla tillgång till internet? Nej, inte alls.

En maktkamp om tillgången till internet

Marcin de Kaminski är expert på integritets- och rättighetsfrågor vid människorättsorganisationen Civil Rights Defenders, som bland annat stöttar aktivister i frågor som rör digital säkerhet. Han beskriver hur det pågår en maktkamp om tillgång till internet. Maktkampen kan delas upp i framför allt två delar, en ekonomisk och en politisk.

Porträtt av Marcin de Kaminski
Marcin de Kaminski, Civil Rights Defenders.

– Satsningar på nät görs framför allt där det finns pengar. Man ser det som en investering som man vill se avkastning på. Den politiska dimensionen av maktkampen drivs av stater som ser internet som ett hot mot öppenhet. Därför försöker de begränsa friheten på internet så mycket som möjligt. Både ekonomiskt och politiskt är därför mänskliga rättigheter tyvärr något av en icke-fråga, säger Marcin de Kaminski.

Den ekonomiska maktkampen drabbar framför allt den resurssvaga delen av befolkningen. Siffror från 2020 visar att det enbart är 63 procent av världens befolkning som använder internet

Och många studier visar att det är mer sannolikt att män har tillgång till internet än kvinnor.

Få har tillgång till internet i afrikanska länder

I de afrikanska länderna är fortfarande bara 39 procent av befolkningen som använder internet. Det kan jämföras med Sverige, där 98 procent av befolkningen har internet i sina hem.

Internets gränslöshet gör att mer totalitära stater försöker begränsa invånarnas tillgång till information och tjänster. Marcin de Kaminski beskriver en treenighet av internetbegränsningar: censur, övervakning och repression, där man skruvar på lagstiftningen där man gör det som sker på internet mer olagligt än det var tidigare.

Censuren handlar om en rädsla för informationen som finns på internet, som man då försöker att blockera.

– Det brukar oftast handla om innehåll som är politiskt känsligt, men det kan också vara religiöst. Man blockerar utländska nyhetssajter eller till exempel information om HBTQI-frågor. Säkerhetsfrågor är också klassiskt, till exempel att blockera information om de verktyg som aktivister använder för att hålla sig säkra i repressiva miljöer. Då skapas inte förutsättningarna för förändring, säger Marcin de Kaminski. 



Övervakning för att skrämma till lydnad

Övervakningen är inriktad på att skrämma människor. Det kan till exempel handla om att man i diktaturer och repressiva länder tar in aktivister på förhör eller samtal, för att visa att man ser vad de gör och skrämma dem till lydnad.

Jorden som upplysta nätverk sedd från rymden.

Vilka lagar gäller på internet?

Internet är ett globalt nätverk som inte låter sig hindras av nationsgränser. Läs mer om vilka lagar som gäller på nätet.

– Det kan till exempel vara informella samtal med polisen där de visar upp buntar med utskrifter av deras internettrafik. Det här är väldigt effektivt i en samtid som är så digital som den är i dag, säger Marcin de Kaminski.

Den tredje delen, repressionen, kan till exempel handla om att skruva åt lagar som ärekränkning av kung eller president, lagar om nationell säkerhet eller att förtalslagar används extra hårt. Allt för att i efterhand komma åt det som sker på nätet som man tycker är olämpligt.

– I flera länder finns lagstiftning som uttryckligen säger att man inte får sprida fake news och liknande. Det innebär att man inte får spekulera på internet, för då blir folk oroliga. Och man får inte rapportera nyheter på nätet som regimen inte tycker om, säger Marcin de Kaminski.

I Kina till exempel, som har flest internetanvändare i världen, är det 65 procent som har internet – men det innehåll de når ser annorlunda ut än det som du och jag når. Kina har ett statligt kontrollerat internet, där innehållet och tillgången till olika tjänster styrs av regeringen.

Techjättar anpassar sig till länders lagstiftning

De som bor i Kina har inte tillgång till samma sajter och tjänster som vi använder. De stora techjättarna har gått med på att censurera innehåll mot att de får etablera sig på den stora kinesiska marknaden.

– Vill man finnas i de här miljöerna så får man också anpassa sig till lagstiftningen som finns där, och det är ingen enkel fråga, säger Marcin de Kaminski.

Vid exempelvis Googles etablering i Kina accepterade företaget att genomföra censur av sökresultat med deras sökmotor. Spärrar och filter byggdes in för att hindra information som inte godkänts av den kinesiska regeringen från att nå allmänheten i Kina. Tusentals tjänster som Facebook, Youtube, Wikipedia eller Discord är blockerade. De som bor i Kina kan inte läsa nyheter på alla internationella sajter och de kan inte dela videor eller bilder via alla västerländska sociala medier.

Men TikTok då, som är ett socialt media från Kina? Nej, inte ens TikTok används i Kina. I Kina har man i stället ett eget TikTok som heter Douyin. Politiskt innehåll som står i strid med kinesiska statens intressen censureras till exempel från Douyin. 



Fler länder begränsar tillgången till nätet

Även Ryssland är på väg mot ett kontrollerat och censurerat internet. De har börjat testa ett nationellt intranät, Runet, och hävdar att det handlar om att man vill värna landets cybersäkerhet. Men förespråkare för mänskliga rättigheter är övertygade om att det enbart handlar om att censurera och kontrollera informationsspridningen i landet, för att på så sätt till exempel lättare styra vad folk läser för nyheter.

Det är tydligt att det pågår maktkamper på väldigt hög nivå, mellan till exempel mer repressiva länder och traditionella demokratier. Det påverkar människors tillgång till internet.

Marcin de Kaminski, expert på integritets- och rättighetsfrågor.

Det är kanske inte så konstigt att just Kina och Ryssland var två av de länder som inte alls höll med de andra länderna i FN om att regeringar inte ska få begränsa invånarnas tillgång till internet. Men fler regeringar tittar på möjligheten att kontrollera vad de egna medborgarna ska få tillgång till. Kuba, Etiopien, Indien, Saudiarabien är bara några exempel. 



Normerna avgör vem som får tillgång till internet

Men varför är tillgång till internet en viktig demokratisk fråga?
Jo, precis som människorättsförsvarare i Ryssland påpekar, så handlar det om censur och kontroll av vilken information man får sprida, vilka åsikter man får utrycka, och vad du får ta del av. Och eftersom internet är ett verktyg för väldigt många människor är tillgången till nätet grundläggande. Både för medborgare som vill kunna ta del av sina mänskliga rättigheter, men också för aktivister som vill förändra och skapa mer demokratiska samhällen.

– När internet skärs av eller inskränks så påverkas medborgarnas mänskliga rättigheter att ta del av information fritt. Då minskar också möjligheten för aktivister att mobilisera och arbeta för ett mer rättvist samhälle, säger Marcin de Kaminski.

Internet i allmänhet och sociala medier i synnerhet har en enorm förmåga att sprida politiska budskap – både på ont och gott – men friheten att ta del av budskap och information är viktigare än att staten ska se till att du bara får budskap som är godkända av dem som har makten för tillfället. Det handlar kort och gott om yttrandefrihet.

Hur utvecklingen kommer att se ut framåt är en komplicerad fråga, konstaterar Marcin de Kaminski.

– Det är tydligt att det pågår maktkamper på väldigt hög nivå, mellan till exempel mer repressiva länder och traditionella demokratier. Det påverkar människors tillgång till internet och det påverkar hela ramverket för internet om vi har otur, när det blir en fråga om vems normer och standarder som ska vara beslutande på internet, säger Marcin de Kaminski.

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Varje månad får du kunskap och tips från Internetstiftelsen som gör det digitala livet enklare. Poddar, artiklar och tips om föreläsningar. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Varje månad får du kunskap och tips från Internetstiftelsen som gör det digitala livet enklare. Poddar, artiklar och tips om föreläsningar. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn