Principen om nätneutralitet – att all datatrafik ska behandlas lika oavsett vem som står som avsändare eller mottagare – har varit central för internet sedan dag ett. Men frågan om och hur datatrafik ska prioriteras är ständigt aktuell.

– Vi har fått allt mindre nätneutralitet, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.

Har du hört ordet "nätneutralitet" någon gång? Det används med jämna mellanrum – och det låter onekligen bra. Men vad betyder det egentligen? Handlar det om att alla är lika mycket värda på internet? Eller att alla får uttrycka sin åsikt?

Inte riktigt. Det handlar om att all data som transporteras över internet ska behandlas lika. Det innebär att själva nätverket ska fungera på samma sätt oavsett om du deltar i en videokonferens, spelar datorspel eller laddar upp ett videoklipp på sociala medier.

Det handlar med andra ord om att du ska kunna göra vad du vill med din uppkoppling, så länge det är lagligt, utan att din internetoperatör kan säga "om du laddar ner film får du lägre nedladdningshastighet", eller "du får inte använda Skype med det här abonnemanget".

Själva grundprincipen har funnits med sedan internets begynnelse men sedan 2016 har vi inom EU en förordning om nätneutralitet. Enligt den ska våra internetoperatörer hantera all vår trafik likvärdigt och vi användare ska inte begränsas i vilka tjänster vi får använda. En internetoperatör ska helt enkelt inte kunna favorisera till exempel vissa strömningstjänster, webbplatser eller sökmotorer genom att styra trafik dit. Det kan låta som en självklarhet, men det är en historiskt omdebatterad fråga.

Allt mindre nätneutralitet

Grundtanken är alltså att varje enhet på internet ska kunna nå alla andra enheter på internet, utan att din internetoperatör ska bry sig om vad som skickas genom deras nät – men det var länge sedan det såg ut så på internet. Det menar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.

– Den tydligaste delen är censuren, att vissa stater till exempel blockerar innehåll. Vi har fått allt mindre nätneutralitet. Det man är orolig för är att vi på sikt får det man kallar för kabel-tv-internet, där du köper internet av din leverantör men plötsligt är utan Netflix eller TV4 eftersom din leverantör kanske bråkar med dem om priserna, säger Måns Jonasson.

För att förstå varför internetoperatörerna vill påverka hur våra uppkopplingar används får vi tänka tillbaka på varifrån internetoperatörerna kommer. Många av dagens internetoperatörer är samma bolag som förut var våra telefon- och kabel-tv-operatörer. I takt med att internet slog igenom i de svenska hemmen såg telefonoperatörerna hur IP-telefonitjänster som Skype tog allt fler av deras kunder. Några år senare, när videotjänster som Youtube och Netflix slog igenom, drabbades kabel-tv-operatörerna på samma vis.

De nya internetbaserade tjänsterna som Skype, Youtube och Netflix levererades via internetoperatörernas uppkopplingar, men internetoperatörerna fick ingen del av kakan. De nya tjänsterna gjorde samtidigt att operatörernas egna tjänster, traditionella telefonsamtal och kabel-tv-kanaler, blev allt mindre relevanta i kundernas ögon.

Det finns ingen stark lag som skyddar nätneutraliteten. Som så mycket annat på internet så har andan präglats av ett slags ömsesidigt förtroende och då har man inte heller behövt ha några lagar för att skydda.

Måns Jonasson

I ett försök att hålla kvar vid gamla affärsmodeller ville internetoperatörer begränsa vilka tjänster som internetuppkopplingen fick användas till. Så sent som 2012 försökte Sveriges då största internetoperatör ta extra betalt för användning av Skype i mobilnätet "Telia: Ip-samtal i mobilen ska kosta", men de backade från beslutet, enligt en artikel i SVT "Telia höjer priset på datatrafik".

Mobiloperatörerna slirar på gränserna

På senare tid har alla de stora svenska mobiloperatörerna lanserat paketerbjudanden som slirar på nätneutraliteten. De har börjat erbjuda sina kunder att använda specifika tjänster utan att det påverkar dataförbrukningen. Exempel på sådana tjänster är specifikt utvalda sociala medier, musikströmningstjänster och videotjänster.

Detta sätt att erbjuda tjänster utan att det påverkar surfpotten kallas "zero-rating". Problemet med zero-rating är att det gynnar tjänsterna som är med i paketeringen samtidigt som det missgynnar konkurrenterna. Risken är att kunder väljer bort tjänster som inte är med i operatörens paketering.

Men om zero-rating ska klassas som ett faktiskt brott mot nätneutraliteten eller inte har varit omdebatterat. I Sverige krävde tillsynsmyndigheten PTS att operatörerna åtminstone skulle sluta låta kunderna surfa fritt på de utvalda tjänsterna när deras surfpott var förbrukad, se mer i artikeln i Journalisten PTS: "Operatörer ska behandla trafik likvärdigt".

– Det finns ingen stark lag som skyddar nätneutraliteten. Internet började som ett universitetsnätverk där det bara handlade om utbyte av fri information. Som så mycket annat på internet så har andan präglats av ett slags ömsesidigt förtroende och då har man inte heller behövt ha några lagar för att skydda, säger Måns Jonasson.

Och det finns fler frågeställningar när det kommer till nätneutralitet. Skulle det till exempel vara rimligt att internetoperatörerna tog mer betalt av den användare som ständigt belastar nätet med mer trafik än den som bara nyttjar sitt nät sporadiskt? Den betalmodellen användes till exempel för mobilabonnemang i början, då användarna betalade en viss summa per samtalsminut.

– Internet är byggt på en helt annan affärsmodell än telefoni. I början försökte man på liknande sätt att låta användarna betala per megabyte för trafiken i mobilabonnemangen. Men det är svårt att få den betalmodellen att fungera. Hur många megabyte krävs för en timme Netflix? Det är svårt för en vanlig användare att bedöma, säger Måns Jonasson.

Nedprioriterar torrenttrafik

Nätneutralitet handlar dock inte bara om vilka tjänster som erbjuds utan också hur olika tjänster prioriteras i operatörernas nät. Genom "trafikstyrning" kan operatörer ge viss trafik högre prioritet än annan. Ofta utan att du som användare märker av det.

– Trafikstyrning är något som operatörerna gör hela tiden för att optimera utifrån vad de har för kapacitet, säger Måns Jonasson.

Ett exempel är hur svenska mobiloperatörer har prioriterat ned så kallad torrenttrafik i sina mobilnät. Torrents används för nedladdning och distribution av alla möjliga filtyper, men tekniken har framför allt gjort sig känd för användning inom illegal fildelning.

Vill vi ha fortsatt innovation så måste vi kunna ställa krav på operatörerna att inte prioritera vissa tjänster i sina nät.

Måns Jonasson

Operatörer som nedprioriterar torrenttrafik gör inte det nödvändigtvis för att motverka illegal fildelning. De kan också göra det för att kapaciteten i nätet är otillräcklig. Till skillnad från exempelvis röstsamtal och videokonferenser är filnedladdning via torrent inte realtidskritiskt, alltså beroende av den omedelbara kapaciteten i nätet som krävs när du till exempel tittar på video och har digitalt möte med dina arbetskamrater.

Torrenttrafik kan därför ges lägre prioritet så att röstsamtal och videokonferenser flyter på utan att det hackar. Denna typ av trafikstyrning syftar till att ge en bättre användarupplevelse och är tillåten enligt EU-förordningen.

All begränsning är inte av ondo

Så allt är inte svart eller vitt. All typ av begränsning på internet är inte av ondo. Ibland har operatörerna goda skäl till att påverka trafiken. Samtidigt är nätneutraliteten något som både främjar innovationen och ger oss frihet att göra det vi vill på internet.

– Det vore katastrof om du inte kan använda ditt internet för att din granne kollar på Netflix. Operatörerna behöver kunna sköta trafiken och samtidigt balansera nytta mot profit. Vi är jättestolta över att ha fått så många nya internetbolag i Sverige. Vill vi ha fortsatt innovation så måste vi kunna ställa krav på operatörerna att inte prioritera vissa tjänster i sina nät, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.