AI-slask är innehåll som skapats med hjälp av artificiell intelligens och som uppfattas ha låg kvalitet.

Även kallat: AI-slop, AI-skräp och AI-sörja

Vad är AI-slask?

AI-slask är innehåll som har skapats med hjälp av artificiell intelligens och som uppfattas ha låg kvalitet. Begreppet används ofta om AI-genererade texter, bilder eller videor som producerats snabbt och i stora mängder utan att någon människa har granskat eller bearbetat resultatet särskilt noggrant. Termen har en nedsättande innebörd och kan liknas vid spam eller skräppost.

AI-slask betraktas som en form av digitalt skräp. Med generativ AI är det enkelt, snabbt och billigt att skapa bilder och annat innehåll utifrån textinstruktioner. AI-slask förekommer i många sammanhang men har bland annat blivit ett sätt att tjäna pengar genom att skapa innehåll som väcker känslor och engagemang och därigenom får många visningar på sociala medier. Mängden AI-slask har ökat kraftigt under 2020-talet. En undersökning uppskattade 2026 att omkring 20 procent av de videor som visas för ett nystartat YouTube-konto är AI-slask av låg kvalitet.

Begreppet AI-slask började användas under 2020-talet och fanns med i Språkrådets nyordlista 2024, under uppslagsordet slop.

Hur känner man igen AI-slask?

I takt med att artificiell intelligens utvecklas blir AI-slask svårare att identifiera. När AI-genererade bilder var nya var det inte ovanligt med händer som hade sex fingrar eller andra felaktigheter i detaljerna. Med tiden har sådana uppenbara fel blivit ovanligare och det kan vara svårt att med blotta ögat skilja välgjort AI-innehåll från annat. 

En generell varningssignal kan vara innehåll som väcker starka känslor, eftersom det kan göra att mottagaren blir mindre källkritisk. Om en avsändare publicerar stora mängder liknande innehåll på kort tid kan även det vara en ledtråd.

Det finns även verktyg som försöker identifiera AI-genererat innehåll, men sådana tjänster är inte alltid tillförlitliga. I takt med att AI utvecklas blir det svårare att avgöra hur innehåll har skapats.

I grund och botten handlar det om att vara källkritisk till det innehåll man stöter på. Stanna upp och fundera på vem som ligger bakom materialet och vilket syfte avsändaren kan ha. Om du stöter på innehåll som verkar intressant eller väcker starka känslor är det bra att leta efter andra källor som kan bekräfta eller motbevisa uppgifterna.