Var åttonde minut – dygnet runt – luras en svensk in i en så kallad prenumerationsfälla. Och det är bara ett sätt som kriminella använder för att lura oss när vi näthandlar.

Du behöver inte passa öppettider, du kan vara klädd hur du vill och i lugn och ro jämföra priser och alternativ.

Att handla på nätet har tveklöst sina fördelar. Enligt undersökningen Svenskarna och internet e-handlar nästan alla svenska internetanvändare.

Men ju fler som gör sina inköp i webbutiker, desto fler blir också offer för bedrägerier.

Stulna kortuppgifter

En vanlig typ av brott som du riskerar att utsättas för vid e-handel är att någon stjäl dina kortuppgifter. Uppgifterna används sedan av den som kommit över dem eller säljs vidare till andra kriminella.

Kortbedrägerier är mycket vanliga i Sverige. Enligt Brottförebyggande rådet anmäldes över 66 000 kortbedrägerier under 2021. Antalet anmälda kortbedrägerier har lyckligtvis en nedåtgående trend. Under de två senaste åren har mängden anmälda kortbedrägerier rent av halverats, något som bland annat beror på säkrare betallösningar. På grund av mörkertalet är det dock ingen som vet exakt hur många kortbedrägerier som drabbar svenska folket.

Se upp för falska webbplatser

Ett vanligt sätt som kriminella använder för att komma över kortuppgifter är så kallade nätfiskeattacker via falska och klonade webbplatser.

På bara några minuter kan bedragare kopiera en hel sajt så att den ser identisk ut med en känd webbplats. Via ett mejl eller ett sms som utlovar låga priser lockar bedragaren dig att klicka på en länk som tar dig till den falska sajten. När du tror att du handlar hos en välkänd e-handlare blir du i själva verket grundlurad.

Var noggrann! Bedragare är smarta.

Lina Nilsson, Stöldskyddsföreningen, SSF

– De kriminella får dina pengar och dina kortuppgifter och du får oftast ingenting alls, säger Lina Nilsson, rådgivningsexpert på Stöldskyddsföreningen.

För att inte råka hamna på bedrägliga webbplatser är det viktigt att kontrollera att adressen som står i adressfältet i din webbläsare verkligen är den korrekta. Det gäller framförallt om du hamnat på sidan via en länk.

Och var noggrann. Smarta bedragare använder webbadresser som är nästan identiska med den äkta sajtens adress. Ibland är det bara en bokstav som skiljer adresserna åt, vilket gör att ögat lätt luras.

Så minskar du risken att bli kapad när du e-handlar

För att minska risken för att dina kortuppgifter kapas när du näthandlar finns flera förebyggande åtgärder. Det viktigaste är att du enbart lämnar ut dina kortuppgifter till butiker som du litar på till hundra procent. Överväg annars andra betalsätt, till exempel faktura.

Ett annat tips är att låsa ditt betalkort för köp på internet och från utlandet. Det gör du enkelt via din bank. När det sedan är dags att handla på nätet går du in på internetbanken och slår av funktionen. Efter inköpet sätter du på den igen.

Det tar 30 sekunder och är inte nämnvärt jobbigt.

Lina Nilsson

Om du utsätts för kortbedrägeri

I och med att kortbedrägerier är så vanliga är det viktigt att du håller ett vakande öga på dina korttransaktioner. Ha som vana att månatligen kolla igenom transaktionshistoriken. Om du upptäcker misstänkta transaktioner är det viktigt att agera snabbt.

Enligt Peter Forsman, expert på nätbedrägerier, ska du först kontakta din bank och spärra kortet. Efter det ska du polisanmäla och få ett så kallat K-nummer. Kontakta därefter banken igen och ange numret för att ta ärendet vidare.

Prenumerationsfällor vanlig form av bedrägeri

En annan typ av bedrägeri som är vanlig i samband med e-handel är att luras in i abonnemang och prenumerationer.

Var åttonde minut luras en svensk in i en prenumerations- fälla.

Enligt en undersökning från Konsument Europa, som publicerades 2017, hamnade över 200 000 i prenumerationsfällor under de senaste tre åren. Det innebär att en svensk drabbas var åttonde minut, dygnet runt.

Ofta sker det genom mejl eller pop up-fönster med lockande prova på- eller gratiserbjudanden. Efter att du fyllt i din adress och dina kortuppgifter börjar det dras pengar från ditt betalkort, inte sällan mitt i månaden för att det ska bli svårare för dig att upptäcka.

Piratshoppar

En tredje typ av bedrägeri som är vanlig vid nätshopping sker genom så kallade piratshoppar. Kunden tror sig då beställa till exempel ett par sportskor till ett lågt pris, men får i stället ett par kopior eller inget alls. Samtidigt kommer de kriminella över både kundens pengar och kortuppgifter.

Enligt Peter Forsman är det främst eftersom människor söker efter bilder på den vara de är intresserade av som gör att de hamnar på piratshoppar.

Att känna igen en piratbutik är svårt, men det går att göra efterforskningar.

Finns det någon kontaktperson eller kundservice om det skulle bli något fel med ditt köp? Saknas detta är det en varningssignal.

Är språket på sidan korrekt? Många piratbutiker ligger utomlands och språket är ofta direktöversatt av ett program, vilket gör att kvaliteten är låg.

Det är också viktigt att inte missta innebörden av hänglåset i adressfältet (eller att webbadressen inleds med https:// i stället för http://). Bedragare hävdar ofta att hänglåset skulle vara en garant för deras verksamhets seriositet. I själva verket har hänglåset inget med innehållet på webbplatsen att göra.

Kolla vad andra som handlat från företaget tycker om det.

Peter Forsman

Bedragare använder bilder och logotyper för Verified by Visa för att lura dig

Det är inte bara hänglåset som bedragare använder för att försöka verka legitima. Bedragare klistrar ofta in sigill och logotyper för att stärka sina webbplatsers trovärdighet. Två vanliga sådana exempel är Verified by Visa- och Mastercard Identity Check-logotyperna. Verified by Visa och Mastercard Identity Check är säkerhetslösningarna som gör att du behöver bekräfta dina köp när du handlar med kort på nätet. I Sverige gör du det vanligtvis med Mobilt Bank-ID.

Eftersom logotyperna bara är vanliga bilder finns det tyvärr inga tekniska hinder som förhindrar att bedragare klistrar in logotyperna på bedrägliga webbplatser.

Ett tredje exempel är logotypen Trygg e-handel. Det är en utmärkelse som delas ut av Svensk Digital Handel. Du kan kontrollera om en webbutik verkligen har fått utmärkelsen genom att söka efter webbutiken i Översikten över certifierade webbutiker på Trygg e-handels sajt.

Känner du dig osäker på huruvida en nätbutik är seriös eller inte är det bästa tipset att kolla runt på nätet och se vad andra som handlat från företaget tycker om det. Det finns i dag många sajter där kunder kan lämna omdömen och recensera en webbutik.

Ett avslutande tips

Ett avslutande tips från Peter Forsman när det gäller e-handel är att skaffa ett separat konto med ett kopplat kort och endast föra över de pengar du avser att handla för.

Lina Nilsson tänker i liknande banor och tipsar om att det kan vara bra att använda ett kreditkort som inte är kopplat till ditt bankkonto. Kreditkortet har en ekonomisk gräns och du får också en bättre överblick på dina köp när fakturorna kommer.

– Det gäller att tänka ett extra varv, säger Lina Nilsson.