I den här kursen får du en introduktion till källkritik på sociala medier.

I den här kursen får du lära dig hur du gör bättre sökningar och vad du bör tänka på när du använder sökmotorer i din källkritik.

I den här kursen ska vi titta närmare på hur du kan använda Wikipedia som en startpunkt för att dubbelkolla information och källors trovärdighet.

Informationspåverkan från främmande makt är ett ökande säkerhetshot mot Sverige. Men vad är informationspåverkan egentligen och vad menas med främmande makt?

Informationspåverkan från främmande makt använder sociala medier för att påverka Sverige. Genom noga planerade kampanjer försöker man sprida misstro, påverka opinionen och främja sin agenda. Så här går det till.

Internet sprider konspirationsteorier som aldrig förr, och många lockas av berättelserna om hemliga syften bakom händelser. Runt nästan varje större händelse uppstår idéer om hemliga mörkläggningar och en sanning som vanliga människor inte får veta. Ingen konspiration verkar för långsökt eller komplex för de mest inbitna konspirationsteoretikerna. Många konspirationsteorier verkar oskyldiga och lustiga, men kan leda till allvarliga konsekvenser i samhället.

Få ord känns lika slitna som källkritik. Det finns en anledning till det – källkritiken behövs. Men vilket ansvar har du själv, och vad kan du göra för att inte luras att sprida fejkat innehåll? 

Tänk dig att någon kan bygga en digital kopia av dig i en dator, och skapa filmer där du gör eller säger vad som helst. Det låter som science fiction, men är verklighet nu när datorer kan skapa så kallade deepfakes. Hur ska vi kunna lita på det vi ser när allt kan förfalskas?

För att känna igen och bemöta en konspirationsteori är det viktigt att förstå vem det är som tror på dem, vilka som sprider dem, och varför. Att tro på konspirationsteorier är mycket vanligt, och de allra flesta av oss är mottagliga på någon nivå.

Att sprida information är i dag lekande lätt – på gott och ont. Det är lätt att skylla på andra när lögner får spridning, men ofta är det ju vi som själva tar beslutet att trycka på delningsknappen. Så varför är vi inte mer kritiska innan vi sprider information vidare?

På internet kan även vita lögner få allvarliga konsekvenser. Vad blir följderna när osanningar sprids blixtsnabbt i sociala medier?

Källkritik. Begreppet och förmågan har vi pratat om länge. Nu har det kompletterats med källtillit. Vad är det  – och varför behöver vi den? 

Ditt flöde på nätet är ett virrvarr av olika avsändare och aktörer – och alla har inte de ärligaste avsikter. Så hur skiljer man agnarna från vetet?

Internet svämmar över av nyheter, propaganda, skämt och lögner. Hur vet man vad som är sant eller falskt? Här är fem knep för att slippa bli lurad.

Delad glädje är dubbel glädje. Eller? Att dela något på sociala medier kan verka harmlöst, men vem vinner på att du sprider deras innehåll?

Du och en vän söker efter precis samma sak på nätet med samma sökfraser. Men ni får olika sökresultat. Hur är det egentligen möjligt? 

Allt fler får nyheter via sociala medier istället för tv, radio, tidningar och nyhetssajter. Men vad är det egentligen som styr vad vi får se i våra flöden?

Vi kommer att utsättas för desinformation i samband med politiska val även här i Sverige. Men vilken betydelse får detta – och vad kan man göra åt saken?

Har du en känsla av att det du delar på sociala medier är sant? Då ska du nog ta och stanna upp – våra känslor står ofta i vägen och gör att lögner sprids.

Innan det amerikanska presidentvalet 2016 var det inte många som hade hört uttrycket "fake news". Idag är det omöjligt att undvika det. Men vet du vad begreppet egentligen betyder?