Många svenska experter är eniga: vi kommer att utsättas för desinformation i samband med våra politiska val. Men vilken betydelse får detta – och vad kan man egentligen göra åt saken?

I februari 2018 väckte den amerikanske särskilde åklagaren Robert Mueller åtal mot 13 ryska medborgare och tre ryska företag. Åtalet var ett resultat av en utredning av hur ryska aktörer blandat sig i det amerikanska presidentvalet 2016. Bland annat anklagades ryssarna för bedrägeri mot USA och manipulation av valprocessen. Vapnet – som i så många påverkanskampanjer genom tiderna – var desinformation.

Desinformation är inget nytt fenomen. Det spänner från grekiska krigslister till ryktesspridning om kungligheter och dagens cyberoperationer. Internet och sociala medier har gjort att desinformation – liksom all information – sprids snabbt och globalt, och effektivt når de grupper som är särskilt mottagliga för dess budskap.

Även i Sverige kan vi fortsättningsvis räkna med att utsättas för desinformationskampanjer i samband med val, menar experter på bland annat Totalförsvarets forskningsinstitut och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

– Desinformation innebär att man sprider falsk information med uppsåtet att påverka människor och styra opinioner. Det har alltid funnits, säger Marie Grusell, docent och medieforskare vid Göteborgs universitet.

Ordet desinformation myntades i Ryssland

Ordet desinformation, eller "desinformatsija", myntades i den ryska underrättelseapparaten och gavs, som den tidigare rumänske underrättelseofficeren Ion Mihai Pacepa berättat i boken Disinformation, ett franskklingande namn för att ge sken av att det härstammade från väst. Ordet i sig är alltså en form av desinformation.

Just rysk och sovjetisk underrättelsetjänst har också varit flitiga på att använda desinformation för att vilseleda sina fiender i krig och fredstid. Ett exempel är Operation INFEKTION, som under 1980-talet saluförde missuppfattningen att USA skapat aids. Den gången var det tidningar, tv och radio som spred det falska scoopet till fler än 80 länder.

Desinformation innebär att man sprider falsk information med uppsåtet att påverka människor och styra opinioner. Det har alltid funnits.

Marie Grusell

Men Marie Grusell påpekar att det inte bara är Ryssland som ägnar sig åt desinformation, utan även andra stormakter, liksom olika typer av organisationer som även kan ha ekonomiska motiv. Många av dem som sprider falska nyheter gör det för att tjäna pengar. 2016 avslöjade digitaltidningen Buzzfeed i artikeln "How Teens In The Balkans Are Duping Trump Supporters With Fake News" att över 100 sajter registrerade i Makedonien systematiskt spred falska nyheter via Facebook. Genom påhittade nyheter som skräddarsyddes för att tilltala de respektive sidorna i den amerikanska valrörelsen tjänade bolagen pengar när läsarna gick vidare från Facebook till deras egna sajter och klickade på deras annonser.

Effektiv desinformation får grymma konsekvenser

Nazitysklands demonisering av judar är en av de mest grymma och destruktiva desinformationskampanjerna vi skådat i modern tid. Ett senare exempel på effektiv desinformation är påståendena om massförstörelsevapen i Irak, och kopplingen mellan Al-Qaida och Saddam Hussein, som föranledde Irakkriget.

Det kan man kalla en kampanj med genomslag. Och den visar på att även USA är en aktiv part i desinformation.

Marie Grusell

Den före detta CIA-analytikern John Nixon, som var den förste att intervjua Iraks diktator Saddam Hussein efter att han gripits, har berättat i en intervju med BBC att det var tydligt att Irak inte hade massförstörelsevapen. Och ännu vet vi inte om den falska informationen från början kom från George W Bushs administration, kreativa krafter inom den amerikanska underrättelsetjänsten eller möjligen någon extern part som lurat dem.

– Det kan man kalla en kampanj med genomslag. Och den visar på att även USA är en aktiv part i desinformation, säger Marie Grusell.

Hur ser det ut med desinformation i Sverige?

Även i Sverige har desinformationskampanjer iscensatts. I sociala medier har till exempel falska påståenden om Nato spridits via anonyma konton i samband med att ett eventuellt svenskt medlemskap diskuterats, något som bland annat New York Times skrivit om i artikeln "A powerful Russian weapon: the spread of false stories".

Internet innebär att det går väldigt snabbt att sprida falska budskap, men kan också hjälpa till att korrigera dem.

Dominik Swiecicki

Ett annat exempel inträffade 2015 när invånare i Österåkers kommun, utanför Stockholm, utsattes för en desinformationskampanj. Någon delade ut flygblad som påstod att ett boende för funktionsnedsatta skulle flyttas till förmån för ett nytt flyktingboende. Det som började som en lågteknologisk kampanj spreds snabbt när mottagare av flygbladet fotograferade och postade det i sociala medier.

– I det här fallet gjorde det att kommunen kunde gå ut och dementera uppgiften inom bara ett par timmar. Det blev ett exempel på när samhällsskyddet fungerar som det ska. Internet innebär att det går väldigt snabbt att sprida falska budskap, men kan också hjälpa till att korrigera dem, säger Dominik Swiecicki, som är analytiker på MSB.

MSB arbetar för att göra Sverige motståndskraftigt mot olika typer av angrepp, inklusive informationskrigföring. Den metod man använder är att medvetandegöra myndigheter och allmänhet om att desinformation förekommer, så att det finns en beredskap. Alternativet, att börja censurera vad som får uttryckas i offentligheten, är inte tilltalande.

– Det är precis de friheterna vi vill försvara, säger Dominik Swiecicki.

Framförallt fokuserar MSB på hot som kommer från utanför landets gränser. Syftet med sådana desinformationskampanjer är ofta att skapa splittring och polarisering.

– Svaga stater är lättare att påverka och att förhandla med. Men det kan också handla om intern propaganda, att man vill försvaga ett annat land för att visa för sina egna medborgare vilka stora problem det finns i andra länder, säger Dominik Swiecicki.

Kan desinformation påverka ett val?

En mer subtil anledning till att sprida desinformation är att man vill underminera själva sanningsbegreppet och skapa misstro mot myndigheter, nyhetsmedier och andra auktoriteter. Om man, vilket Donald Trump gjorde till sin paradgren, kallar etablerade medier för "fake news" och levererar "alternativa sanningar" kan man skapa sig själv utrymme att brodera på sanningen.

Den amerikanska utredningen av rysk påverkan av presidentvalet 2016 visade att företaget Internet Research Agency i Sankt Petersburg aktivt spridit desinformation och underblåst konflikter i USA. Ett känt exempel utspelade sig i maj 2016 då ryska troll via falska Facebook-konton lyckades få amerikaner med olika politisk uppfattning att demonstrera för sina ståndpunkter på samma plats utanför ett Islamiskt center i Houston, vilket bland annat CNN rapporterat om; "Russian trolls organized protests in Houston".  

Man kan försvaga ett land genom att förstora frågor som upplevs som problem och trycka på ömma punkter.

Margarita Jaitner

Men kan desinformation på allvar påverka utgången av ett val?

Dominik Swiecicki säger att forskningen ännu inte kan svara på det, och han får medhåll av Margarita Jaitner som forskar kring asymmetriska hot, cyberattacker och informationspåverkan på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

– Man kan mäta likes och man kan mäta spridning. Man kan se att desinformation har effekter i verkligheten, det fungerar. Man kan försvaga ett land genom att förstora frågor som upplevs som problem och trycka på ömma punkter. Men det är svårt att avgöra i vilken mån det påverkar ett val. Där finns så många olika faktorer att ta hänsyn till, säger hon.

Undvika att sprida desinformation – så gör du

Enligt Förtroendebarometern, en undersökning som varje år mäter svenskarnas förtroende för bland annat medier, politiska partier och företag, har vi i Sverige en stabil tillit till samhällets institutioner. Det ger en motståndskraft mot desinformationskampanjer, men för att desinformation inte ska undergräva det förtroendet krävs att vi alla tar ett gemensamt ansvar.

Desinformation kan se ut på många sätt, och man ska inte förvänta sig gårdagens metoder i dagens medielandskap.

Dominik Swiecicki

Dominik Swiecicki trycker på vikten av att aldrig dela en artikel i sociala medier utan att ha läst hela och funderat på trovärdigheten och motiven hos källan. Men han uppmanar också till att vara beredd på det oväntade:

– Håll sinnet öppet. De som arbetar med desinformation är kreativa. Vi har redan sett påverkanskampanjer i Pokémon Go, och i manipulering av översättningsfunktionen på Facebook. Desinformation kan se ut på många sätt, och man ska inte förvänta sig gårdagens metoder i dagens medielandskap.

Marie Grusells tre främsta råd för att inte påverkas är enkla: källkritik, källkritik och källkritik.

– Håll huvudet kallt, särskilt när du är som mest upprörd. Det är då det är som allra svårast, men man måste vara medveten om att de här aktörerna vill få oss ur balans så att vi fattar ogenomtänkta beslut, avslutar Margarita Jaitner.