På internet sprids konspirationsteorier som aldrig förr, och många lockas av berättelserna om hemliga syften bakom händelser. Många konspirationsteorier verkar oskyldiga och lustiga, men kan leda till allvarliga konsekvenser i samhället.

Vem var det egentligen som sköt den amerikanske presidenten John F. Kennedy i Dallas 1963? Eller för den delen Sveriges statsminister Olof Palme 1986? Och finns det en hemlig anledning bakom spridningen av coronaviruset, eller att Donald Trump förlorade det amerikanska valet? Finns det en mörk hemlighet bakom dessa händelser, som någon inte vill att vi ska veta?

Konspirationsteorier finns överallt, och de sprids snabbt via internet. Runt nästan varje större händelse uppstår idéer om hemliga mörkläggningar och en sanning som vanliga människor inte får veta. Ingen konspiration verkar för långsökt eller komplex för de mest inbitna konspirationsteoretikerna.

Visst är det lätt att skratta åt de som tror att jorden är platt, eller att månlandningen iscensattes i en filmstudio. Men konspirationsteorier kan också leda till verkliga problem, och i förlängningen utgöra ett hot mot demokratin.

Konspirationsteori – en berättelse som ger mening

Många får nog bilden av konspirationsteorier från film, tv och böcker. Men vad är egentligen en konspirationsteori, och vad är den inte? Ja för att svara på det måste vi börja med ordet konspiration. Det betyder komplott eller sammansvärjning, och syftar alltså på ett hemligt samarbete mellan personer som har ett olagligt eller illasinnat syfte. Ordet teori i sin tur har olika betydelser beroende på kontext. Inom vetenskapen är en teori ett påstående eller antagande som ger en möjlig förklaring till något som observeras.

Det kan finnas delar i en konspirationsteori som stämmer, men det finns också beståndsdelar som inte bryr sig om sanningen.

En konspirationsteori skulle alltså vara när något händer, och man antar att händelsen beror på ett hemligt samarbete mellan individer. Stämmer det? För att gräva ytterligare i detta tar vi hjälp av idéhistorikern Andreas Önnerfors som forskar på konspirationsteorier. Han har bland annat skrivit rapporten "Konspirationsteorier och covid-19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning" åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Han säger så här:

– En konspirationsteori är ett försök till förklaring mellan orsak och verkan, där man blandar ihop resonemang om vad som är sant och falskt med värdeomdömen om vad som är rätt och fel. En viktig del i en konspirationsteori är att den är meningsskapande. Det är en berättelse som ska ge mening åt något stort och viktigt som har hänt.

Enligt Andreas Önnerfors kan en konspirationsteori visserligen låna begrepp från vetenskapen, men är snarare att betrakta som en pseudovetenskap. Det kan finnas delar i en konspirationsteori som stämmer, eller som senare visar sig stämma. Men det finns också beståndsdelar i en konspirationsteori som inte bryr sig om sanningen. Det handlar istället om att förklara en händelse utifrån en redan färdig världsbild. Ofta genom att ge en annan grupp skulden för något som inträffat.

Verkliga konspirationer

Men finns det inte konspirationsteorier som är sanna? Enligt Andreas Önnerfors måste vi skilja mellan konspirationsteorier och "teorier om en konspiration", som är det brottsutredare sysslar med. Begreppet konspiration finns inom amerikansk rättstradition. En svensk motsvarighet skulle kallas förberedelse för brott.

En viktig skillnad är att förberedelse för brott är något som går att bevisa genom exempelvis inspelningar och dokumentation. På det viset har man avslöjat många verkliga konspirationer. Ett välkänt exempel är Watergateaffären i USA på 1970-talet. Där bedrev högt uppsatta politiker i Nixon-administrationen olagliga verksamheter, och försökte mörklägga sin egen inblandning. Bland annat buggade man politiska motståndare. Verkliga konspirationer går att avslöja och bevisa.

Men en konspirationsteori däremot innehåller element som inte går att bevisa. En central del är kombinationen mellan det rimliga och det orimliga, menar Andreas Önnerfors. En konspirationsteori skiljer sig på det viset också mot en vetenskaplig teori. Inom vetenskapen är syftet hela tiden att försöka motbevisa en teori genom experiment och vidare forskning. Men så fungerar inte en konspirationsteori.

– En konspirationsteori är i grunden fastlåst, och det går inte att förändra den genom att komma med invändningar och kritik. Man kan säga att det är en formel för att förstå världen och tolka händelser, säger Andreas Önnerfors. En del konspirationsteorier lånar ord och begrepp från vetenskapen för att framstå som rationella, men alla gör inte det. Berättelsen ska bekräfta en världsbild, det är det centrala.

Rötter i franska revolutionen

Andreas Önnerfors har i sin forskning brutit ned konspirationsteorier i tolv typiska beståndsdelar. Några av dessa är just att se en hemlig sammansvärjning och att peka på syndabockar med onda avsikter. Genom att studera dessa beståndsdelar kan man se att konspirationsteorier funnits sedan den franska revolutionen i slutet av 1700-talet, och kanske längre tillbaka än så. Andreas Önnerfors fyller i:

– I samband med den franska revolutionen hade den religiösa världsförklaringen spelat ut sin roll. Du kunde inte längre säga att händelser som inträffade var "Guds vilja", för folk accepterade inte längre den förklaringen. Istället växte de politiska ideologierna fram för att förklara världshändelser, till exempel konservatism och liberalism. I det ögonblicket uppstod också de moderna konspirationsteorierna som en alternativ förklaringsmodell.

Varför inträffade franska revolutionen?

Den franska revolutionen inträffade av olika anledningar enligt historiker, till exempel missnöjet med det franska ståndssamhället, nya idéer från upplysningen och inte minst kraftigt stigande matpriser i kombination med en utbredd arbetslöshet. Men revolutionen och andra stora historiska händelser är komplexa, och det är svårt att förklara varför de inträffar på ett enkelt sätt.

Men det är precis det som en konspirationsteori försöker göra – ge en enkel förklaring till något komplext. Och enkla förklaringar har en tendens att tilltala människor. Efter den franska revolutionen växte det i Europa fram en stark uppfattning om att det egentligen var hemliga grupper som låg bakom. Andreas Önnerfors säger:

– Framförallt handlade det om att man kände sig hotade över det som hände i Frankrike. Rädslan var stark att revolutionen skulle sprida sig och bryta ut överallt. Konspirationsteorier får lätt fäste när man upplever ett sådant omedelbart hot.

Från Frankrike spred sig idéerna om en hemlig konspiration till England, där det fanns det gott om klubbar och sällskap. Misstänksamheten drabbade dessa hårt. Resultatet blev att England i slutet av 1700-talet antog en av de första lagarna i Europa som inskränkte mötesfriheten.

– Det var en direkt konsekvens av rädslan för revolution och konspirationsteorin som bildades runt det, menar Andreas Önnerfors.

Konspirationsteorier om World Trade Center

Ett modernt exempel på en liknande omvälvande händelse är terroristattentaten mot World Trade Center i New York 11 september 2001. Efter attacken kände man ett omedelbart hot, och resultatet blev att medborgerliga fri- och rättigheter inskränktes i USA. En rad lagändringar gjorde att staten bland annat fick rätt att avlyssna telefonsamtal, och lättare kunda ta fram personliga uppgifter om sina medborgare. Dessa lagar gick under namnet Patriot Act.

Efter World Trade Center kunde man tydligt se hur internet blivit en kommunikationskanal som gjorde det möjligt att blixtsnabbt sprida konspirationsteorier.

Efter World Trade Center kunde man också tydligt se hur internet blivit en kommunikationskanal som gjorde det möjligt att blixtsnabbt sprida idéer. Det växte snabbt fram ett flertal olika konspirationsteorier, där till exempel den så kallade Sanningsrörelsen ifrågasatte den officiella förklaringen att al-Qaida låg bakom attentaten. Istället menade man att amerikanska regeringen själva iscensatt attacken. Filmen Loose Change från 2005 gör samma påstående, och den har fått en omfattande spridning. Mycket av detta har skett via internet.

Internet sprider konspirationsteorier blixtsnabbt

Internet gör det möjligt att kommunicera ögonblickligen med nästan vem som helst i världen, och hitta likasinnade i nästan alla frågor. Därför har internet underlättat spridningen av konspirationsteorier enormt mycket, på liknande sätt som tryckpressen gjorde under franska revolutionen.

Enligt Andreas Önnerfors är det framförallt tre saker som gör internet till en grogrund för komspirationsteorier:

– För det första kommer du åt information mycket snabbare, och kan sprida den snabbare. För det andra uppstår en socialisering på internet – det bildas lätt grupper kring en fråga.

Det tredje har att göra med att internetanvändare både är producenter och konsumenter av innehåll. De som tar del av  texter och videor på internet kan modifiera, bädda in och dela vidare i form av exempelvis memes. En lockande berättelse kan på så vis få ett eget liv, och bli ännu mer engagerande.

Lönsamt att väcka engagemang

En likhet mellan 1700-talets Europa och 2000-talets USA är att det också finns ekonomiska incitament att sprida konspirationsteorier. Boktryckare var viktiga för att sprida konspirationsidéerna efter franska revolutionen, och internetplattformar som Facebook och Twitter fyller samma funktion i den digitala tidsåldern. Ekonomin på internet är ofta uppbyggd kring att man ska klicka på länkar för att komma till innehåll som också visar annonser. Allt som får en att klicka på länkarna kommer därför att bli mer gångbart utifrån säljandets logik.

– Inom traditionell media finns "avslöjandets attraktion", säger Andreas Önnerfors. Skriver man om en kunglig skandal, en brottslig händelse eller ett konstigt hemligt sällskap så säljer man fler lösnummer av tidningen. Internet fungerar likadant. Det finns flera entreprenörer som lever på att plocka upp och sprida vidare konspirationsteorier. Men det gäller i viss mån också vanliga plattformar som Facebook och Twitter. Vissa av de som ägnar sig åt konspirationsteorier gör det säkert av övertygelse, men andra gör det för att de märker att det genererar pengar.