Ämnen
-
AI – artificiell intelligens
Grundkurs i AI
-
Föräldraskap
Lär dig mer om barns digitala liv
-
-
Integritet
Få kontroll över ditt digitala jag
-
Källkritik
Tänk efter innan du delar
-
Näthat och yttrandefrihet
Håll tonen i diskussionen
-
Så funkar internet
Få koll på tekniken och styrningen
-
Säkerhet på nätet
Artiklar, guider och snabbkurser
Alternativa fakta är ett begrepp som används för att beskriva något som fakta trots att det inte stämmer överens med vad övriga källor anger. Uttrycket har kommit att bli synonymt med något som inte är sant.
Vad är alternativa fakta?
Alternativa fakta kan definieras som en "alternativ tolkning" av fakta som valts för att passa en persons politiska eller ideologiska syften. Den fakta som presenteras stämmer då inte överens med vad övriga källor anger. Begreppet har kommit att syfta på något som inte är sant.
Uttrycket fick ett uppsving i januari 2017 när USA:s dåvarande president Donald Trumps rådgivare Kellyanne Conway använde det i en intervju. Vid tillfället försvarade hon pressekreteraren Sean Spicers överdrivna påståenden om hur stor publiken varit vid Trumps installation som president. Spicer hade påstått att Trumps installation haft en större publik än någon annan president tidigare hade haft. Trots att påståendet motbevisades genom en rad metoder vägrade Kellyanne Conway att erkänna felet och menade istället att administrationen endast presenterat "alternativa fakta".
Tidigare användning av begreppet alternativa fakta
Begreppet toppade listor över de mest uppmärksammade uttrycken under 2017. Uttrycket har dock använts tidigare och är belagt i svenskan sedan 1993, även om användningen har varit sparsam. Vid tidigare användning har uttrycket ibland använts som något positivt, men sedan 2017 har det varit synonymt med något som inte är sant.
Faktaresistens och bekräftelsebias
Begreppet alternativa fakta hänger tätt ihop med faktaresistens som innebär att man inte låter sig påverkas av fakta som talar emot den egna uppfattningen i en viss fråga. Faktaresistens innebär att vetenskapliga belägg avfärdas och att åsikter istället baseras på grupptillhörighet och känslor.
Ett närliggande fenomen är bekräftelsebias. Människor har en tendens att leta efter bekräftelse på det vi redan tror och detta fenomen kallas för bekräftelsebias. Genom internet sprids idag en enorm mängd information vilket leder till att information som bekräftar det vi tror på sprids i hög grad. Bekräftelsebias drabbar alla, oavsett utbildning eller intelligens. Det bästa sättet att komma över bias är att prata med andra som tycker annorlunda.
Lär dig mer om alternativa fakta
- Åsa Wikforss bok "Alternativa fakta – om kunskapen och dess fiender"
- Internetkunskaps artikel "Så luras vi av våra känslor"
- Internetkunskaps artikel "Vet du vad "fake news" är?"