Källkritik. Begreppet och förmågan har vi pratat om länge. Nu har det kompletterats med källtillit. Vad är det  – och varför behöver vi den? 

Allt fler får nyheter via sociala medier istället för tv, radio, tidningar och nyhetssajter. Men vad är det egentligen som styr vad vi får se i våra flöden?

Ditt flöde på nätet är ett virrvarr av olika avsändare och aktörer – och alla har inte de ärligaste avsikter. Så hur skiljer man agnarna från vetet?

Delad glädje är dubbel glädje. Eller? Att dela något på sociala medier kan verka harmlöst, men vem vinner på att du sprider deras innehåll?

Du och en vän söker efter precis samma sak på nätet med samma sökfraser. Men ni får olika sökresultat. Hur är det egentligen möjligt? 

För två år sedan var det inte många som hade hört uttrycket "fake news". Idag är det omöjligt att undvika det. Men vet du vad begreppet egentligen betyder?

På internet kan även vita lögner få allvarliga konsekvenser. Vad blir följderna när osanningar sprids blixtsnabbt i sociala medier?

Tänk dig att någon kan bygga en digital kopia av dig i en dator, och skapa filmer där du gör eller säger vad som helst. Det låter som science fiction, men är verklighet nu när datorer kan skapa så kallade deepfakes. Hur ska vi kunna lita på det vi ser när allt kan förfalskas?

Internet sprider konspirationsteorier som aldrig förr, och många lockas av berättelserna om hemliga syften bakom händelser. Runt nästan varje större händelse uppstår idéer om hemliga mörkläggningar och en sanning som vanliga människor inte får veta. Ingen konspiration verkar för långsökt eller komplex för de mest inbitna konspirationsteoretikerna. Många konspirationsteorier verkar oskyldiga och lustiga, men kan leda till allvarliga konsekvenser i samhället.